Bjurman: Här tycker folket det är underbart att Foppa är tillbaka

HOCKEY

NEW YORK. Vår störste nånsin gör comeback – och Sverige svarar med skepsis, misstro och gnäll.

Som framgick i Sportbladets intervju med Foppa i går tycker han inte helt oväntat att reaktionen här i hans andra hemland är lite roligare.

Här möts han med optimism, respekt och en ivrig önskan om att det ska gå bra.

Nä, det är förstås inte primärt för att slippa den surmulna negativismen i Sverige som Foppa ännu en gång hänger på sig Colorado Avalanche-tröjan med klassiska nummer 21 på ryggen.

Han vill framförallt spela i världens bästa liga igen – och han vill få en ärlig chans att avsluta sin gloriösa karriär på egna villkor.

Men samtidigt måste det vara skönt att slippa allt det där ogina gnället om att han är patetisk, att han borde komma på något annat att göra och att omvärlden är less på att höra om hans misslyckade comebackförsök.

Mer positivt här i USA

Som han själv sa när jag berörde ämnet under en längre intervju i gårdagens Sportbladet.

– Jo, lite negativt har det ju varit där hemma. Det är ingen direkt positiv bild ungdomen i Sverige får av en.

Attityden är, försiktigt uttryckt, mer positiv i USA.

Här, i ett land där tron på en andra chans sitter ingjuten i det kollektiva DNA:t, möts hans beslut med ett rungande glatt: – Yeah, fan vad kul!

Hockeyfansen i Denver och resten av Colorado är tacksamma över att de får chansen att se en av de allra största på en NHL-is igen. De har djup respekt för att han vägrar ge upp, att han fortsätter drömma, att han ger allt för ännu en chans att få uppträda på den stora scenen. De tycker hela comeback-äventyret är roligt och spännande och upplyftande – och de önskar den svenske stjärnan all framgång och lycka.

Om det sedan går åt helvete, om fothelvetet inte håller eller det visar sig att han förlorat sin magiska touch... so what? Det var väl värt ett försök, tack för att vi fick äran att vara med.

Jag står helhjärtat på amerikanernas sida i den här ”frågan”.

Kräver inget för att få försöka

Det finns mycket att ifrågasätta i det amerikanska samhället och det finns mycket man kan sakna från Sverige, men vad gäller just vardaglig livsåskådning och synen på hur tillvaron bör föras känns det ofta lättare, generösare och mer inspirerande här.

Man undrar ju vad det gör de blågula att surskallarna att Peter Forsberg försöker spela hockey.

Så ni tycker att han borde sluta på topp, att det inte är något skoj om han inte kan prestera på samma nivå som tidigare och att det är förfärligt om han blir skadad på nytt.

Men om han själv vill då? Om han tycker det är så kul att det är värt ett försök till, oavsett konsekvenser?

Det kanske kommer som en chock, men han spela inte för krönikörer, tyckare eller forumskribenter – och han kräver verkligen ingenting av oss vid sidan om för att få göra det.

Så vad är problemet?

För mig är det obegripligt.

Foppa ska spela hockey igen och det kan, som fansen i Foppaland 2 insett, bara vara helt underbart.