Så blev Zibanejad vår nya superhjälte

Från doldis till hela Sveriges nya älskling: ’Är det någon som ska avgöra så är det Mika – han har alltid varit så’

1 av 2 | Foto: JIMMY WIXTRÖM
Mika Zibanejads segermål borde bli frimärke - om Sportbladets fotograf Jimmy Wixtröm får bestämma.
HOCKEY

Han har gjort elitseriesuccé, debuterat i NHL och avgjort en JVM-final.

Mika Zibanejad har gått från doldis till Sveriges nya älskling – på mindre än 13 månader.

Tacka träslöjden för det.

När Mika Zibanejad sänkte Ryssland med sitt redan klassiska mål i förlängningen jublade hela det vakna Sverige.

Mest av allt jublade kanske han som en gång startade allting på en träslöjd i Stockholm.

Men vi återkommer till det och tar målet igen.

Zibanejad snodde pucken utanför offensiv blålinje, kom helt fri och la in en backhand bakom den ryske målvakten Andrej Makarov. Det var iskallt, det var snyggt och det gav Sverige första JVM-guldet på 31 år.

Efter matchen sa hjälten själv att han inte tänkte så mycket när han satte finalens enda mål.

Skitsnack, om man frågar Christian Tapper.

– Han vet mycket väl vad han tänkte. Pucken skulle bara in. Är det någon som ska avgöra så är det Mika. Han har alltid varit så, det är makalöst. Det spelar ingen roll om han spelat i BK Bäck, han hade gjort mål ändå, säger han.

Och Tapper vet.

Vann nästan allt

Tränaren coachade Zibanejad i AIK:s U16-lag som vann nästan allt. Den tekniske, målmedvetne och tänkande killen som kom från Hammarby var en av lagets bästa spelare.

– Mika är en riktig vinnarskalle, en sådan som får med sig laget. Han har ett otroligt driv och målmedvetenhet, men är ändå så ödmjuk. Och så hade han fantastiska syskon och helt suveräna föräldrar som gav honom en trygghet.

Zibanejads pappa Mehrdad Zibanejad kom från Iran till Sverige 1983. Kort senare mötte han finska Ritva och blev kär. Tio år efter att Mehrdad lämnat Iran föddes Mika Zibanejad.

Ritva hade nio år äldre sonen Monir Kalgoum sedan tidigare.

Och ungefär där är vi tillbaka på träslöjden.

– Jag gjorde ett hockeymål på träslöjden, släpade hem det på tunnelbanan och ställde det i hallen. Sedan har vi stått där och skjutit nästan sedan han kunnat gå. I början fick Mika vara målvakt, med sedan började han också skjuta. Det var väl så det började, berättar Monir.

Visst har Mika haft NHL-stjärnor som förebilder. Men ingen har betytt lika mycket som storebrorsan.

– Det var han som fick in mig på hockeyspåret och det har betytt väldigt mycket. Han har alltid varit en väldigt bra förebild, säger Zibanejad.

– Har du en storebror som gör något följer du med. Jag har kanske har varit en förebild på det sättet, men att han blivit så bra är helt hans egen förtjänst, säger Monir.

”Skulle spela tennis”

Om pappa Mehrdad hade fått tippa i vilken sport Mika skulle frälsa en hel nation hade han inte satt pengarna på hockey.

– I mina tankar var det väl mer att han skulle spela tennis. Men han tyckte att det var jobbigt att stå och slå bollar med en gubbe. Han har mer eller mindre vuxit upp i en ishall på grund av sin bror och drogs mer och mer åt det hållet, det var bara att acceptera.

Inför säsongen 2009/2010, lämnade Zibanejad AIK för Djurgården. Att det var tredje Stockholmsklubben fick vissa att höja på ögonbrynen.

– Han valde aldrig klubb efter märke, utan klubb efter tränare. Folk har kanske sett honom som en driftråtta som bytt klubbar. Men han har hela tiden gjort rätt val. Det är en smart kille, han är inget blåbär som bara gått runt, säger Tapper.

I Djurgården byggde Zibanejad upp sin fysik och började avancera i seriesystemen. Men det var inte alltid lätt.

– Det var tufft för honom när han inte hade så mycket istid i A-juniorerna, då var han lite besviken. Men jag sa bara åt honom att fortsätta jobba, säger Monir.

Zibanejad lyssnade på sin förebild.

Sedan gick det fort.

Elitseriedebut som 17-åring. Draftad av Ottawa som sexa i första rundan. Och så en debut i NHL på det – som den yngste svensken, någonsin.

– Han har aldrig varit en barnstjärna. Han har alltid varit bra, men det var inte som att man trodde att han skulle bli en världsstjärna när han var elva, säger Mehrdad.

”Förstår inte vad som har hänt”

Det är svårt att föreställa sig att allting hände på ett år.

Lika svårt är det att kalla det något annat än kometkarriär och supersuccé.

Zibanejad petades visserligen ur förra årets JVM-trupp (det var dock en sensation att han ens kom med i bruttotruppen) och han skickades hem från Ottawa efter nio NHL-matcher. Men det kan knappast kallas misslyckanden.

Om någon skulle göra det ändå fick han sin revansch i fredags morse.

I Sportbladets läsaromröstning om juniorkronornas bästa spelare får Zibanejad, tillsammans med Max Friberg, överlägset flest röster.

– Jag förstår inte vad som har hänt. Det lär ta ett tag att smälta, sa Zibanejad dagen efter guldmatchen.

I dag tas guldhjältarna emot i Kungsträdgården.

Räkna med att det kommer jublas en del för Sveriges nye favorit.

FAKTA

SÅ HYLLAS HJÄLTARNA

12.10 Ankomst till Arlanda, terminal 5. Håller presskonferens.

13.15 Buss till hotellet.

14.00 Ankomst hotellet, laget äter en enkel måltid och fräschar upp sig.

15.30 Buss till stora scenen i Kungsträdgården.

16.00 Ankomst stora scenen, Kungsträdgården.

På scenen väntar vår konferencier med artister. Det har spelats musik och intervjuats idrotts- och kulturpersonligheter sedan 15.00. Scenen är dekorerad med banderoller "Grattis till Guldet".

17.00 Programmet avslutas - avfärd till Scandic Grand Central.

18.00 Middag på hotellet.