Säger en hel del om hårda konkurrensen

Abrahamsson: Sista chansen nu, upp till bevis Grönborg

HOCKEY

Alla förutsättningar finns där.

Dags för ett nytt svenskt JVM-lag att vinna folkets kärlek.

Dags för Rikard Grönborg att kliva fram som en vinnare.

I dag presenterade Rikard Grönborg sin sista JVM-trupp, åtminstone för den här sejouren, om några månader tar han över Tre Kronor. Juniorkronornas förbundskapten ser ut att få tillgång till alla de bästa svenska spelarna, inklusive den stora stjärnan William Nylander. Att lillebror Alexander, 17, dessutom finns med är en extra krydda.

Jag skriver ”ser ut”, för de senaste åren har jag har varit med om flera märkliga turer veckorna före turneringen.

Pär Mårts inledde med att presentera sin Tre Kronor-trupp till Channel One Cup, men den hamnade helt i bakrgrunden av dagens höjdpunkt.

I ett syrefattigt och överfullt konferensrum på ett Södermalmshotell radade Grönborg upp 26 namn. En back och två forward ska bort till premiären den 26 december. Grönborg ser ut (där kom det igen) att få ett riktigt starkt lag.

Att namn som Rasmus Andersson, Oliver Kylington, Robin Kovacs och Christopher Mastomäki inte ens får plats i bruttotruppen säger en del om hur hård konkurrensen är.

Grönborg har hyllats med all rätt

Junior-VM spelas i Finland och det är faktiskt tredje gången på de fyra senaste åren som turneringen avgörs i Europa.

För många av spelarna är det här sista möjligheten att vinna något på juniornivå. Det gäller i högsta grad även förbundskapten Grönborg.

Visst, den 47-årige stockholmaren var med och vann VM-guld 2013. Ett år tidigare var han också med som assistent till Roger Rönnberg vid JVM-guldet i Calgary, men som förbundskapten har han aldrig nått hela vägen.

Nu är inte Grönborg ensam svensk förbundskapten som saknar ett junior-guld. Långt därifrån. Sverige har bara vunnit JVM-guld två gånger, 1981 och 2012. På U18-nivå har vi aldrig stått högst upp.

Grönborg har – med all rätt – hyllats för sitt arbete med svensk landslagshockey. Inte minst med försvarsspelet och en aktivare coachning. Men står du längst fram handlar extremt mycket om resultat.

Att vinna guld. Väldigt få kommer ihåg en silvermedaljör.

Hur hade vi summerat Pär Mårts sju år utan guldet på hemmaplan 2013? Hade han över huvud taget varit kvar nu?

Hur summerar vi Grönborgs sex år med Småkronorna (U18-landslaget) och Juniorkronorna om det blir ett nytt mästerskap utan att nå hela vägen?

Under sina tre år med Småkronorna blev det två silver. Med Juniorkronorna blev det silver i Malmö 2014 och en fjärdeplats i Toronto för ett år sedan.

I Malmö hade Sverige ett riktigt bra lag, inte minst offensivt, med stjärnor som Filip Forsberg, Elias Lindholm, André Burakovsky, Alexander Wennberg och Jacob de la Rose. Dessutom ett tungt hemmastöd, men Finland skrällde och vann finalen. Rasmus Ristolainen avgjorde och Robert Hägg var otröstlig.

Den här gången har Sverige på nytt ett väldigt starkt lag, klart på höjd med laget i Malmö. Forwardsuppsättningen känns på samma höga nivå och back- och målvaktssidan ser till och med bättre ut.

Mycket talar för Sverige

Dessutom:

• Halva truppen (tolv spelare) var med och spelade junior-VM för ett år sedan. Nu har de blivit ett år äldre och ett år bättre, samtidigt som de har med sig stor erfarenhet.

• Turneringen avgörs på europeisk rink. Jag vill hävda att det i alla fall inte är någon nackdel.

• Till skillnad från exempelvis Kanada och USA, ser vi ut att få tillgång till alla våra bästa spelare.

Kravet: minst final

Motstånd saknas definitivt inte: Kanada, USA, Ryssland och Finland har potential att vinna. Tjeckien är en outsider.

Men med det svenska juniorundret i ryggen ska målsättningen vara guld i varje turnering. Den här gången är det också en klart rimlig målsättning.

Rikard Grönborg har alla verktyg han behöver. Nu gäller det bara att använda verktygslådan på rätt sätt.

Ingen finalförlust mot en på pappret och även på isen sämre motståndare, som i Malmö. Inget propagandaspel i gruppen för att sedan gå helt tom på bensin i slutpelet, som i Toronto.

Kravet den här gången ska vara åtminstone en final.

Gärna mot Finland, och chans till revansch för den blytunga finalförlusten i Malmö.