Tomas Ros: Det var en bisarr upplevelse

Publiken gick hem – Foppa måste lida enormt

HOCKEY

ÖRNSKÖLDSVIK. Ny förlust för Modo, 1–5.

Och fortfarande fast i bottenträsket.

Saknar Peter Forsbergs passion, vinnarskalle och jäkla anamma hos varje spelare i Modo.

Senast jag var i Fjällräven Center var i våras och 1 april. Ett datum som Modo-fansen troligtvis hatar och vill stryka i almanackan.

Match sju i kvalspelet.

Modo mot Leksand, en match som Modo total-dominerade till slutet av den sista perioden när den stora kollapsen kom.

Sudden death.  Rantakari dribblar på egen blålinje och Brock Montpetit avgör. Nu har den nya vardagen slagit sig till ro i Örnsköldsvik. Den som man tvingas uppleva i Hockeyallsvenskan.

Måndags- och tisdagsmatcher mot Vita Hästen och som på tisdagskvällen mot Karlskoga. Just den kombinationen är inget som kassörer älskar och viljan att spendera pengar på en helgmatch mot Björklöven eller Timrå är avsevärt större än exempelvis den här kvällen, vilket ger ett intäktsbortfall för klubben på cirka 200 kronor per åskådare och match.

Men det är inte Modos största problem just nu. Det är spelet. Och anpassningen till hockeyallsvenskan.

Karlskoga var klart bättre och vann enkelt.

”Foppa” måste lida enormt

Mer fart, mer distinkta passningar och jag kan rabbla tio hockeytermer till och nå samma slutsats – Karlskoga är ett bättre hockeylag än Modo just nu.

Lite förvånade med tanke på att Karlskoga har uppgett en spelarbudget på fem miljoner kronor och Modo nästan det tredubbla.

Man får hockeyprofiler med bra cv och rejäl lön. Men passion för sporten och en vilja att bli bättre kan man inte köpa för pengar.

Det är starka karaktärsdrag och jag undrar hur bra koll Modos sportchef Per Svartvadet haft på nyförvärven. Lite väl mycket diesel hos för många av Modos spelare.

I taket i Fjällräven Center hänger Peter Forsbergs tröja med den klassiska sifferkombinationen 21. Han är just nu på semester i Florida och jag vet att han följer sitt Modo i varje match och "Foppa" måste lida enormt när han hör utvecklingen i matcherna.

Ska Modo sparka tränaren Andreas Johansson?

Nej.

Ha tålamod. Serien är jämn. Långt kvar. Modo ska invänta att de skadade spelarna Byron Ritchie, Tommy Enström, Per Edblom och Jonathan Leman kommer tillbaka, men man ska prioritera att spela de yngre spelarna som har stor uppsida och potential. Det räcker att hamna topp åtta för att ha chans att komma tillbaka till SHL och ni som har bra koll på er hockeyhistorik vet att Leksand gick den långa vägen till SHL i våras. Likaså Örebro för några år sedan samt Rögle för två år sedan.

Häftigt att se utdömda laget från landet

Ska Modo sparka Per Svartvadet?

Nej, men han måste kompletteras med en stab som kan bistå med spelar-scouting. Känns som "Svarten" gått bom lite väl många gånger senaste åren och enbart lyssnat på locktoner från agenter som hyllat sin klient till skyarna.

Vad ska Modo göra då?

Gör en "Leksand". Låna in snabba spelare från SHL, som får lite med speltid i högsta ligan. Som Leksand gjorde med Johan Porsberger och Johan Olofsson i fjol. Sedan måste man hitta en ersättare för Fredrik Olausson, om Fredriks sjukdom fortsätter. Pär Styf hoppade in under tisdagen i båset. Andreas Johansson kan inte coacha både backar och forwards och som det såg ut mot Karlskoga hade nog Styf gjort mer nytta på isen än i båset. Katastrof i egen zon. Fråga Hans Särkijärvi om han är sugen på comeback som ett komplement till Andreas.

Karlskoga då?

Så häftigt att se det evigt utdömda och "småhatade" laget från landet bjuda på hockeyshow.

Kedjan med Alexandre Lavoie, Victor Ejdsell och Carl Berglund är bästa kedjan utanför SHL just nu. Målet som gav 0–5 var hockeygodis som påminde om när Makarov, Larionov och Krutov snurrade med Tre Kronor i början av 80-talet.

Magnifikt. 3141 sålda biljetter till matchen. I sista perioden gick merparten av dem hem.

Och endast cirka 1 000 luttrade åskådare valde att se upplösningen.

Det var en bisarr upplevelse från pressläktaren.