Hallå – var är ni målskyttar?

Bristen på vassa avslutare har blivit hockeyn största problem

HOCKEY

LEKSAND

Elitserien har blivit målsumparnas paradis.

Efter en del elitserieomgångar ser resultaten ut som fotbollsmatcherna slutade på Labans Arnessons 80-tal.

Och bristen på målskyttar håller på att växa till ett av svensk hockeys största problem.

En av hockeyvärldens främsta målskyttar Brett Hull, har berättat att han försöker att inte se målvakten, utan bara de öppningar som finns.

Det kan ju vara ett gott råd till alla djurgårdare, som bara verkar se just målvakten hos motståndarlaget.

Djurgården har slagit alla rekord i ineffektivitet den senaste tiden.

De har inte gjort mer än ett mål under ordinarie tid sedan den 5 mars, då de slog Modo med 4–1 i sista matchen i grundserien 2001/02.

Nu har de spelat elva matcher i rad, fyra i SM-kvartsfinalen mot Frölunda och sju i serien i höst utan att kunna göra mer än ett mål.

Det är ett oslagbart rekord, även om djurgårdarna själva kan spä på det i nästa omgång.

Inte ens elitseriens genom tiderna sämsta lag Väsby var i närheten av de siffrorna framåt.

Jag räknar och häpnar.

Sju mål framåt på elva matcher.

I hockey.

Av ett lag som Djurgården, som helt lagt om kurs för att satsa på en offensiv spelstil.

Jag kan förstå om det är panik i styrelserummet och snack om att torpedera torpedhockeyn.

Djurgården har för det första inga riktiga torpeder och att låta Mikael Johansson spela back i stället för naturlig center är att kasta pärlor för svin.

Timrå är undantaget

Själv såg jag Timrå för andra gången i år och de var lika effektiva som då jag såg dem vinna mot Djurgården med 4–1.

Nu gjorde de mål på vart sjunde skott och Timrå är elitseriens effektivaste lag.

Det är en lika stor anledning till att de toppar serien, som att Kimmo Kapanen varit elitseriens överlägset bäste målvakt så här långt.

Men med lite bättre skärpa borde Leksand ha gjort fler än ett mål på de 31 skott de fick i väg.

Att eltiserien plötsligt skulle ha fått mycket bättre målvakter köper jag inte som förklaring.

Vi har för dåliga målskyttar helt enkelt.

Det är en gammal svensk åkomma som märks ännu tydligare nu, då de få målgörare vi får fram snabbt försvinner till NHL.

Svenskar skjuter för dåligt och väljer ofta pass istället för skott i bra lägen.

Det gör aldrig en transatlant.

En snabbt skott och så rakt på mål för att ta en eventuell retur.

Timrå spelar faktiskt lite åt det hållet.

Egoism efterlyses

Men svenska hockeyspelare skulle behöva vara mer egoistiska och svenska tränare borde bättre ta till vara specialtalangerna hos spelarna.

Vi svenskar ska på något sätt vara bra på allt.

En bra målskytt som inte är så bra på att jobba hem specialgnuggas i backchecking och blir i stället sämre på att göra mål.

I dag finns ingen riktigt vass målskytt i elitserien.

I Färjestad är backen Thomas Rhodin bäste målskytt med sina fem mål, medan Jörgen Jönsson hitills inte gjort ett enda mål.

Leksands kanadensare Mike Stapleton bekräftar regeln ytterligare. Han har inte gjort ett enda mål på sju matcher

Men det verkar som om bäst före-datumet gått ut på veteranen Stapleton.

Södertälje tog sin första seger i går efter 3–0 på Linköping. Och jag är övertygad om att Södertälje snabbt kommer att klättra uppåt i tabellen.

Det har bara gått sju omgångar och det räcker med tre, fyra segrar på raken för att gå som en raket genom tabellen. Trepoängssystemet lurar ögat.

Först efter 20 omgångar kommer vi att se en klar tendens om hur elitserien kommer att sluta.

Däremot tror jag i n t e att Timrå blir sist längre.

Det är de för bra för.

Mer om elitserien

Mats Wennerholm