Frölunda har kopplat grepp - för hemma är de outstanding

HOCKEY

Inte kan väl Frölunda släppa detta, när man så här direkt kopplat greppet på Modo?

Nej, det tror jag inte.

Borta har Frölunda i vinter varit ett mittenlag som vunnit lika mycket som man förlorat.

Hemma har Frölunda i stället varit helt outstanding, och nu går ju faktiskt fyra av de högst sex återstående matcherna i Göteborg.

Semifinalen nästa för VF, vilket skulle bevisas.

Conny Evenssons överlägsna grundserievinnare går till måndagens andra kvartsfinal på Scandinavium fullproppade av självförtroende.

Inte bara för det suveräna sätt man genomförde lördagsmatchen i Kempehallen, sedan man efter en svängig och fartfylld förstaperiod fått sitt ledningsmål att spela på med endast 23 sekunder kvar av perioden.

Ett perfekt långt rakt pass från Oscar Ackeström på Niklas Anderssons klubba, och även om Frölundas främste målskytt denna vinter kom nästan direkt från sjuksängen, så visste han att hitta luckan mellan Modo-målvaktens benskydd.

Men inte självförtroende bara därför, alltså.

Utan lika mycket för den nästan osannolikt fina hemmastatistik man kan luta sig mot: 20 vinster under ordinarie speltid på 25 hemmamatcher.

Dessutom har man antingen i sudden eller på straffar vunnit mot MIF Redhawks (2-1), Timrå (4-3) och Södertälje (3-2).

Förlorat hemma har den här Frölunda-årgången bara gjort två gånger: 3-4 mot HV71 i oktober och 2-3 mot just Modo i januari.

Sug på den Modo

Detta sista resultat ska naturligtvis ångermanlänningarna suga på, när man nu taggar upp sig för revansch, och tränaren "Pirro" Alexandersson var också noga med att efteråt påpeka:

- Vi har spelat bra på bortaplan!

Tja, säger jag. Dubbelt så många förluster som vinster: 14-7.

Ska Modo kunna rubba Frölunda så gäller det att spela ännu mer Wernblom-hockey. Att få fler än Magnus Wernblom själv att kliva in framför mål och kriga - inte att vika ner sig i hörnen.

Nu städade Frölunda-backarna, främst paret Ronnie Sundin-Magnus Johansson, lätt undan alla tafatta försök och på det sättet gjorde man storspelande Henrik Lundqvists jobb lättare än vad det kanske såg ut.

"Mål-Henke" var stjärna redan i förra vinterns slutspel, och blott 21 år - grattis just idag! - har han tagit ytterligare ett steg denna vinter.

Så lugn och stabil, så reaktionssnabb, och fortfarande med en sådan utvecklingspotential...

Vägen är lång, men nog tror jag att han är vår näste stormålvakt, och att han kommer att bli den förste svenske målvakt efter Pelle Lindbergh som lyckas i NHL.

Rangers kommer att dröja

New York Rangers har draftat Frölunda-målvakten, men det lär naturligtvis ändå dröja, innan "Henke" blir klubbkompis med Pavel Bure, Mark Messier, Eric Lindros och allt vad stjärnorna heter.

Den här säsongen har Rangers hittills använt fyra målvakter:

Veteranen Mike Richter, 36, hann göra 13 matcher innan han skadades för resten av säsongen;

En andra veteran, Mike Dunham, 30, inköptes då i december från Nashville för att täcka upp för Richter och har nu spelat 30 matcher;

Jättetalangen Dan Blackburn, 20 i maj, har spelat 29 matcher;

Johan Holmqvist, 25 i maj, har också spelat en match men numera håller ex-brynäsaren till i farmarlaget Hartford Wolf Pack i AHL.

Henrik Lundqvists tid i NHL kommer den också.

Tills dess får han njuta av att:

1) Ha varit en av två målvakter som höll nollan i första kvartsfinalrundan,

2) I dag fira 21-årsdagen med tvilligbroder Joel,

3) I morgon gå in i ett fullsatt Scandinavium och visa att väggen fortfarande existerar

Lasse Sandlin