Nordströms knep lurade alla

Matchen var inte tuff - bara ful

HOCKEY

LEKSAND

Peter Nordström lurade brallorna av Leksand.

En gång. Två gånger.

Peter Nordström lurade brallorna av domaren.

En gång.

Det var en usel match.

Färjestad föll in i Leksands hockey som i sin tur plagierat Färjestads urgamla ryggsäckshockey. Det fanns absolut ingenting kvar av den skridskoåkning och de snabba omställningarna som Färjestad är kända för.

Kvar fanns bara några gullila män med varsin klarblå tungfotad och tungsint mas hängande som en fäbod på ryggen.

Inte tufft - bara fult

Det var så fult som ful hockey kan vara.

Så den som kommit för att se tuff slutspelshockey hade kommit fel. Den som förstod det först och bäst av alla var Peter Nordström som avgjorde matchen genom att reta upp ryggsäckarna så att i tur och ordning Christer Olsson och Hans Lodin slog ner honom framför mål med power play fem mot tre som följd.

Det sänkte Leksand. Det gav kvittering och sen hade inte laget hunnit vakna efter chocken utan i sudden death stod de sömngångaraktigt kvar som om de väntade på Himlaspelet och tittade på när Ulf Söderström åkte ifrån i mittzon och Hannes Hyvönnen satte returpucken mellan benen på målvakten Sean Gauthier. En sån petning som Leksand fick tre matchers avstängning för mot Djurgården.

Här gav den seger i stället.

Så kan det gå.

Peter Nordström avgjorde. Med lite hjälp av domaren.

Nordström fick en lättare hjärnskakning, sa han efteråt.

- Hur lätt då, frågade jag läkaren.

- Hehe... en... eh... lätt.

Jag tror honom. Nordström såg ut som om han vunnit högsta vinsten. Vad betyder en armbåge i tinningen då. Inte mycket tydligen.

Nordströms smarthet lurade leksingarna.

Den och domaren Ulf Rönnmarks behov av att synas. Han tog tre utvisningar för Leksand i slutminuterna. Den första efter 16.12 på Mikael Pettersson för en slashing som var som en smekning var mycket, mycket tveksam, den andra på Christer Olsson efter 17.01 för crosschecking - på Peter Nordström, vem trodde ni? - var kanske i sig rimlig men tillsammans var de minst en för mycket.

Den tredje på Hans Lodin för en armbåge i tinningen på Nordström var säkert rimlig men då hade å andra sidan Nordström varit och petat på Lodins skridskor i åtskilliga sekunder plus sagt något mindre väl valt - eller snarare mycket väl valt - på sin smeksamma Munkforsdialekt.

Färjestad var knappast värda segern. För att ni ska förstå vidden av det behöver jag bara berätta att hårdast i Färjestad var - Pelle Prestberg.

Egocentrisk domare

Rönnmark dömer fortsättningen mellan Färjestad och Leksand. Han får det jobbigt om han ska avgöra varje match genom sitt behov av att stå i centrum.

Leksand gjorde annars en heroisk match, trots den fula hockeyn.

Med Jens Nielsen borta för hela slutspelet försvann ju plötsligt lagets halva poängmaskin. Mikael Karlberg utan sin högra hand och spelgeniet Nielsen är ju som Helan utan Halvan, Robert Wells utan Anders Berglund eller Pröjsarn Nilsson utan Anders Hedberg.

Karlberg klev fram med tre assist, men utan Nielsen blir det tungt. Därför var det ju extra anmärkningsvärt att laget lyckades skaka svenska mästarna.

Anmärkningsvärd var också Färjestads målvakt Sinuhe Wallinheimo som gjorde årets tavla. När Hans Lodin sköt från mittzonen till höger om målvakten reagerade han inte. Det var som han inte såg skottet. Det visade sig också att han har ett synfel som gör att han ibland har en stor svart fläck framför ögonen.

Vilken rysare för svenska mästarna. De hade målvaktsproblem i början på säsongen. Kanske är de där igen.

Färjestads coach Bo Lennartsson sa efter matchen att de fick vara glada och ödmjuka över segern.

Det bör de definitivt vara. Som de spelade i går var de inget lag för SM-guld.

Knappt ens för SM-final.

Kanske inte ens för semi.

Lennartsson ville inte prata så mycket om utvisningarna. Det förstår jag. Men han sa å andra sidan att en av tacklingarna var förvirrande lik den som Peter Nordström själv gav tidigare i vintras och som gav honom fyra matchers avstängning.

Så kan det gå.

Lasse Anrell