Underhållning som slår 200 fotbollsmatcher

HOCKEY

JÖNKÖPING

Har sett sisodär 200 allsvenska fotbollsmatcher och ofta bitit mig på knogarna av tristess.

Men inte på hockey.

Mötet mellan HV 71 och Frölunda var en derbykollision som utklassade all årets underhållning på Gamla Ullevi.

Okej. Kanske är det fel att jämföra idrotter, men personligen upplever jag stor skillnad mellan allsvensk fotboll och elitseriehockey. Egentligen har det varit så i alla år.

Visst njuter jag av en kylig tvåfotsdribbling eller en målvakt som tippar bollen över ribban.

Men hur ofta?

I hockey susar det i öronen efter nästan varje match. Inte minst när Frölunda, HV 71 eller Färjestad är inblandade. Kanske är det trycket inomhus, kanske är det farten på isen, kanske är det svängningarna i målprotokollet - men det är ju verkligen mycket få döda minuter i en hockeyrink.

Kändes i bröstkorgen

HV 71-Frölunda kändes in i bröstkorgen.

62 skott på mål och dessutom ungefär lika många utanför.

12 mål, där hälften var riktiga artistnummer.

142 utvisningsminuter där fyra spelare drog på sig matchstraff.

Mängder av vassa målvaktsräddningar (som jag slutade räkna vid 25).

Matchstraffen ska inte försvaras, jag hoppas det blir avstängningar, men det fanns ändå en glöd och en intensitet som gjorde matchen elektrisk.

Hockeyns styrka är ju att det oftast händer mycket - även om det inte är en stormatch, eller om lagen ens är i form. Svårt att undvika dötid, kanske, med över 40 spelare på liten yta.

Så tycker jag.

Nu kan ni maila vad ni tycker...

HV 71 hade ett ihåligt försvar och fyra mål upp i inledningen av tredje perioden. Vad som sedan hände är inget annat än årets vändning, till kvittering, tack vare grymt bra power play. Upphämtningen var värd minst en poäng. Jag led med spelarna efteråt, deras ögon var som rödgråtna pingisbollar.

Frölunda hade styrkan vända tillbaka - tack vare tre avgörande ögonblick, tidigt efter HV-kvitteringen:

1) Efter bra boxplay visade Niklas Andersson kyla när han i en snabb spelvändning höll pucken en extra tiondel och sedan slog en genialisk djupledspassning...

2) ...så att junioren Loui Eriksson kom fri. Han hade sedan kaxigheten att förnedra landslagsmålvakten Stefan Liv med en puck mellan benskydden. Mr Ice, mr Ice...

3) I bytet därefter råkade Tomi Kallio på ett smart sätt fastna i en klubba som ägdes av orutinerade HV-talangen Martin Thörnberg. Vips, så var Frölunda en man mer och fick det lugn laget behövde för att samla sig och sedan försvara ledningen, efter en enorm HV-offensiv.

20-årige Simon Skoog, HV71, är en blivande landslagsman. Moget spel och två mål i går. Bokas av er som lirar Dreamteam...

HV-tränaren Pär Mårts var "jävligt nöjd" på presskonferensen, trots att han i nästa andetag erkände att laget missade öppet mål och enkelt släppte iväg Frölunda till 1-5.

Jävligt nöjd - trots att ni missade öppet mål? undrade jag.

- Jo, men det var otur.

Till och med presskonferenserna är roligare i hockey, jämfört med fotboll.

Thomas Tynander