Problemet är egoism

Mats Wennerholm: Elitserielagen måste inse vilken hand som föder dem

HOCKEY

MOSKVA

Att stänga några transferfönster kommer inte att hjälpa hockeyns allsvenska klubbar.

Däremot måste elitserielagen inse vilken hand det är som föder dem.

Dagens egoism och pengahunger är på väg att döda hockeyns hela rotsystem.

Nästa säsong kommer elitserielagen att kamma hem 18 miljoner per klubb bara i tv-pengar.

Det är det största skälet till att de tolv elitserieklubarna envist säger nej till fjorton lag i elitserien.

De vill inte dela kakan i fler bitar.

Det är ren idioti.

Den som tittar på allsvenskan ser direkt att det finns två elitseriemässiga lag - Malmö och Skellefteå.

De kan gå upp till nästa säsong, men i så fall på bekostnad av Södertälje eller Leksand.

Det är som att skjuta sig själv i foten.

Hockeyligan har till slut insett de orättvisa med att ha derbygrupperna kvar, men behöver sina minst 50 matcher för att få verksamheten att gå runt.

Svaret har blivit att det läggs till en extraomgång nästa säsong.

Blödande lag

Nej, elitserien har blivit en skyddad verkstad och klubbarna kan lägga miljoner på en talanglös utlänning, medan man säger nej till varje vädjan från de blödande lagen i allsvenskan.

Jag menar att Elitserien måste betala för sina produkter, precis som NHL har tagit beslutet att betala för alla de talanger man tar från Europa.

Det finns en pott till de allsvenska klubbarna i dag, men det är småpengar i sammanhanget.

Elitserien måste plöja ner miljoner i allsvenskan, eftersom det är plantskolan för framtida svenska elitseriespelare.

De allsvenska klubbarnas förslag att stänga transferfönstret den 20 oktober - som Sportbladet avslöjar i dag - tror jag inte är rätt väg att gå.

Främst för att det är emot alla arbetsrättsliga regler och dels för att de då kommer att sitta fler sysslolösa spelare på bänken, värvade av säkerhetsskäl.

Jag har sett många talanger få sina karriärer avkortade i elitserieklubbarna.

Ett praktexempel är juniortalangen Johannes Salomonsson som var två säsonger i Djurgården och hade en speltid som motsvarade kanske fem allsvenska matcher.

Till slut tröttnade Salomonsson och valde juniorhockey i Kanada. Men då hade en av Sveriges största talanger nött ut flera par hockeybyxor på avbytarbänken i Globen.

Han hade mått mycket bättre av att spela i allsvenskan de två säsongerna.

Det finns alldeles för lite samarbete mellan elitserien och allsvenskan.

Det är två olika världar och jag tror att elitserielagen pengahunger slår undan benen på allsvenska lagens ambitioner och kraft att producera spelare. Och klyftan är ännu större om vi går ner till division I.

Men stängda transferfönster?

Nej, tack.

Det löser inga problem.

Fri rörlighet gynnar alla.

Både uppåt och nedåt.

Mats Wennerholm