Skrällen var inte långt borta

Peter Wennman: Luleå har både hjärta och stake

HOCKEY

Inte ett matchstraff, inte ett slagsmål, inte en enda liten droppe blod på isen.

Bara en helt vanlig och rätt seg hockeymatch i en kvartsfinalserie som troligen kommer att hålla på till midsommar.

Så vad ska vi i media nu hitta på för att uppvigla till mer våld?

Jag hoppas inte ironin i detta var för invecklad, man vet ju aldrig.

Men just begreppen slutspel, hockeyvåld och skandalrubriker lever sen länge i en märklig symbios, precis som SVT-sportens krönikör Jonas Karlsson påpekade i går.

Eller märklig, förresten... är den det?

Betänk följande:

Det är alldeles åt helvete för mycket med sju matcher i kvartsfinalen, vilket Karlsson också poängterade. Det skulle räcka med fem. Eller tre. Det säger en del när den femte kvarten mellan Linköping och Luleå i går (3-1) inte sålde ut Cloetta center, trots dramatiken i mötet i fredags. Folk har inte råd att se allt, man tvingas välja sina tillfällen.

Detta i sin tur får mycket riktigt till följd att media måste hitta vinklar som säljer, som får människor att vilja läsa om matcherna eller se dem på tv. Jonas Karlsson nämnde i anklagande ton "pay-per-view" och kvällstidningar, som han ansåg trissade upp slutspelsstämningen för mycket. Men det är ju liksom hela affärsidén: att sälja lösnummer. Vad är Jonas Karlssons egen affärsidé när han gör provocerande krönikor? Om inte att få tittare till SVT?

Att det kan bli lite väl mycket koncentrerat på blod, slagsmål och farliga tacklingar kan jag hålla med om, det blir för mycket "hej och hå, nu är det slutspel, då ska det smälla", men det är samtidigt spektakulära inslag i den tuffa slutspelshockeyn. Nåt som sporten som sådan knappast kan överleva utan, såvida man inte föredrar charmen med damhockey.

Löjligt att anklaga media

Det är däremot löjligt att påstå att media ligger bakom våldet. Det är att idiotförklara spelare och ledare. Är det tidningarnas fel att lirarna börjar slåss med varann på väg ut till omklädningsrummet? Att en spelare träffas så olyckligt av en tackling att han svimmar? Att en tränare skickar ut en buse i sista bytet för att starta ett slagsmål?

Och ska vi i så fall blunda och tiga när det sker?

Nåja, det mesta brukar jämna ut sig i längden. Som i gårdagens två kvartsfinaler, som var kemiskt fria från skandalscener.

Blomberg kan spela hockey

I Linköping och Luleå, vars spelare bankat skiten ur varann i de tidigare matcherna, var det disciplinerat och snällt i går. Nu när det börjar dra ihop sig till ett avgörande kan det bli mycket kostsamt att hitta på dumheter som leder till skador eller avstängningar.

I går handlade det mer om att koncentrera sig på ett kyligt, taktiskt tänkande från båda håll. Och därför blev spelet också väldigt statiskt, försiktigt och trevande.

Ett bra exempel på det var att den störste busen från de fyra första matcherna, LHC-forwarden Patric Blomdahl, den här gången ställde in sig på att spela hockey i stället för nåt annat. Och det gjorde han mycket bra. Han såg inte särskilt uppviglad ut.

Jag är imponerad av Luleås envisa vilja i den här kvartsfinalen, det finns både hjärta och stake i gänget. En ny skräll var absolut inte långt borta efter Barteckos kvittering till 1-1 i sista perioden. Det var LHC:s smala lycka att Tim Erikssons 2-1 kom direkt efteråt, annars hade det kommit grymma nerver in i bilden.

- Vi var inte lika bra idag som senast, så vi kanske förtjänade att förlora, sa Luleås andrecoach Jens Hellgren efteråt.

Och jag som tyckte att Luleå såg piggare ut nu, trots att det blev stryk?

Norrbottens hopp

Om norrbottningarna bara kan få ordning på sitt nästan obeskrivligt usla power play har man definitivt chansen att ta det här till en sjunde match. Men då tycker jag också att man måste bestämma sig när det gäller Mikael Renberg.

Renberg är givetvis en hjälte som försöker spela trots sin ryggskada, men när han nu återigen tvingades ruska på huvudet och kliva av mitt under matchen så undrar jag om det är så bra för laget. Luleå har visat att man klarar sig ändå, och en halvskadad Renberg ska inte behöva riskera men för av livet.

Det blir intressant i Coop Arena i morgon. Luleå är hela Norrlands hopp nu när Modo också är utslaget.

Samtidigt skulle jag inte bli förvånad om Linköping avgör, men då räcker det inte med att spela med bara en riktigt fungerande kedja som i går. Ulf Söderström var banans kung med superläckra pass, Tim Eriksson gjorde mål och var hal som en tvålbit, och centern Fredrik Emwall kryddade sitt starka defensiva jobb med en stark sologenombrytning vid sitt snygga 3-1-mål.

Peter Wennman