Slutspelets bäste om VM, NHL och att få sparken

Foto: JIMMy Wixtröm
HOCKEY

KARLSTAD

Stopp!

Pucken stannar här.

Linköpings slovakiske målvakt Rastislav Stana, 27, är på väg att bli 2007 års stora SM-hjälte.

– Inte mig emot, säger ”Väggen från Kosice”.

Rastislav Stana kom in som en desperat nödlösning i ett Linköping i kris.

Sparkad från avsågade Malmö ena dagen och anställd av Linköping nästa. Ett Linköping där tjeckiske målvaktsstjärnan Roman Cechmanek sviktade och där laget var farligt nära att missa slutspel.

Resten är historia.

Han har överlägset bäst räddningsprocent i slutspelet och bara Henrik Lundqvist (2004-05) har haft en bättre i SM-slutspelets historia.

Stana är slutspelets hetaste spelare och på arton spelade matcher i Linköping har han bara varit med om att förlora två efter ordinarie tid.

En sagolik förvandling.

– Men jag har ingen enkel förklaring, mer än att jag inte hade något att förlora. Jag fokuserade bara stenhårt på att vinna några matcher då jag kom till Linköping. Det var en nytändning och jag visste att laget var bra. Sedan började vi vinna och jag såg direkt att laget började växa där framför mig.

Du drog rena vinstlotten när du fick kicken från Malmö?

– Ja, jag vet inte hur det där gick till riktigt. Men jag spelar ju hellre slutspel än i kvalserien. Det är ingen som slår ihjäl dig om du förlorar. Men i kvalserien är det en katastrof att åka ner i allsvenskan. Det är en mycket större press.

Förstår en del svenska

Vi sitter på hotellet i Karlstad och Stana har en stickad toppluva på sig. Han har plockat tidningen USA Today från receptionen, eftersom engelskan är det han klarar sig på även i Sverige.

– Jag har varit här i tre år nu, men svenska – nä. Jag förstår en del då folk pratar, men jag håller mig hellre till engelskan.

Den lärde han sig tidigt.

Han stack över till Nordamerika redan som 18-åring, draftad av Washington Capitals. I Moose Jaw Warriors i kanadensiska juniorligan fick han snabbt smeknamnet ”Rat” – Råttan.

– Men det berodde bara på att de alltid stavade namnet fel. De skrev Ratislav. Jag trodde jag skulle utvecklas mer i Nordamerika, så jag skrev ett treårskontrakt med Washington och stack över. Men jag plockades upp i Washington först året före lockouten. Men det var inte lätt att få spela då förstemålvakten Olaf Kölzig är stor stjärna i Capitals. Jag fick i alla fall spela fyra hela matcher och hoppa in i två. Sedan kom lockouten och då bestämde jag mig att flytta till Sverige.

Hoppas på NHL

Har du gett upp drömmen om NHL?

– Nej, inte alls. Jag är bara 27 år och målvakter brukar bara bli bättre med åren. Jag hoppas kunna spela så bra i Sverige att jag får en ny chans.

Två slovakiska målvakter toppar SM-slutspelet i räddningsprocent. Du och Modos Karol Krizan. Hur ofta pratar ni med varandra?

– Inte alltför ofta. Visst, jag känner Krizan, men samtidigt är vi konkurrenter om målvaktsposten i landslaget. Det gör situationen speciell.

Kommer du att stå i VM i Moskva?

– Jag hoppas det. Men jag och Krizan slåss väl om platsen som andremålvakt. Just nu är Peter Budaj i Colorado klar etta. Han är förstemålvakt i NHL.

Men du var med i VM i Göteborg 2002, då Slovakien tog sitt hittills enda mästerskapsguld?

– Ja. Det var mitt största ögonblick i karriären. Det var sagolikt. De slovakiska fansen vällde in i Göteborg då vi skulle spela finalen. Och när vi kom hem möttes vi av

10?000 människor på flygplatsen och 50?000 inne i Bratislava.

För Rastislav Stana började annars semifinalserien mot Färjestad som en mardröm.

Han släppte in ett billigt mål i förlängningen i första matchen och en krönikör med piprensarkropp tyckte att det var så illa att han inte borde få stå mer i slutspelet.

Nu är det andra som har mardrömmar – om Stana.

2000-talets mästarmålvakter