FÖRVANDLINGEN

Ros: Ledin har slängt knogjärnet och spelar hockey

Per Ledin – som en ”ny” spelare.
Per Ledin – som en ”ny” spelare.
HOCKEY

Att hitta nya roller åt spelarna.

Och att se möjligheter och att bänka slocknande stjärnor.

Förutse förvandlingar/förändringar, både negativa och positiva sådan.

Där har vi den viktigaste uppgiften för en lagledning.

Våren 2009.

Perra Johnson och Tommy Samuelsson, tränare för Färjestad, ser att Per Åslund är hur het som helst i slutspelet och ger honom mycket istid. Likaså spelar Jörgen Jönsson och Peter Nordström sitt livs ishockey. Låter kanske enkelt att se vilka som är bra på isen, men Åslunds lyft påbörjades under serien är var en effekt av mer förtroende från tränarna.

De såg potential.

Men när Åslund klev fram blev det maktskifte i laget.

Intressanta förändringar

Andra tunga profiler får stå tillbaka i Färjestad.

Jönsson, Åslund och Nordström har haft en positiv förvandling. En sådan som tränarna kunde spå och använda sig av. Tillsammans med urstarke målvakten Jonas Gustavsson var trion guldhjältar i Färjestad.

Till den här säsongen har flera tunga och intressanta förvandlingar skett i elitserien.

Bråkstakar som Per Ledin och Andreas Jämtin har slängt knogjärnen och försöker numera att spela ishockey.

I Jämtins fall är det helt ok. Blir lite mer förvånad när Per Ledin inte tjafsar med motståndare eller orkar svara på munhugg.

Trist för publiken.

Trist för media.

Och kanske är det ett magplask för HV71.

Jag tror att sexårskontraktet, ett monsterkontrakt, med Jönköpingsklubben gjort Ledin bekväm och för trygg. Tror att han funderar på om han ska bygga ut huset eller kanske köpa sommarställe. Pengar är bra, men pengar kan också skapa jobbiga griller i huvudet och försämra fokus på det väsentliga.

Ställ Gath framför målet

De som jag upplever har fått en bra förvandling för sin klubb är bland annat Jimmie Ericsson i Skellefteå, och Mats Lavander i Luleå. De har olika bakgrunder, men har den här säsongen tagit det där viktiga steget som kan bli avgörande för klubbens framgång och kanske skillnad mellan slutspel och en jobbig nionde plats. I Ericssons fall har han inte, förrän nu, knäckt koden hur man beter sig på isen. Lavander har bara fått mer ansvar av Roger Rönnberg och vuxit med uppgiften.

Förresten, varför får inte Mikael Gath spela mer powerplay i Rögle?

Idiotiskt.

Vet att målvakterna hatar att ha Gath framför masken.

Konstigt att rutinerade tränarna Gunnar Persson och Tommy Sjödin inte fattar det.

FAKTA

HÄR ÄR ELITSERIE-LIRARE SOM UPPTRÄDER I HELT ANDRA SKEPNADER

Per Ledin, HV71

Då: Ärkegris i Jönköping och vann SM-guld. Det fanns ingen som körde hårdare på träning än Per Ledin. Fanns ingen som var intensivare på isen under matcherna eller ingen som var mer intensiv i närkampsspelet.

Nu: Har kammat håret, håller tyst och försöker vara ledande spelare i HV71. Är det sexårskontraktet som gett Ledin ökat självförtroende och fel roll i laget? Men en poäng på sju matcher. Ingen energi och man märker inte när Ledin är på isen. Jag jublade lite när jag såg en roughing i tisdags mot Frölunda. Ett gott omen?

Magnus Kahnberg, Brynäs

Då: Målkung.

Nu: Utfyllnad.

Hoppet är det sista som överger Brynäs. Men det verkar som att Kahnberg tvekar och funderar en tiondel för mycket 2009. Behöver få upp självförtroendet för att komma i 33 måls-form.

Robin Rahm, Färjestad

Då: Svajig målvakt i Borås.

Nu: Förstemålvakt hos mästarna.

Värmlandsprodukt som blommat ut i Erik Granqvists mys och pys-utbildning. Ska stå i kväll och kan bli den målvakt som bär Färjestad i det kommande slutspelet. Hade Monstret varit kvar så hade Rahm varit ”back up” i allsvenskan.

Andreas Pihl, Linköping

Då: Avstängd riksbuse.

Nu: Nallebjörn utan aggressioner.

Ni minns väl slagsmålet med Lee Goren och yxhugget på Mikael Johansson? Nu har Andreas Pihl blivit mogen och väljer konflikter noggrant. Samma sak med lagkamraten Andreas Jämtin. Helbers Anger Management-skola?

Jimmie Ericsson, Skellefteå

Då: Talangfull latmask.

Nu: Ansvarstagande dynamo.

Varit supertalang i flera år. Åkt på en räksmörgås genom Leksand och upp till Norrland igen. Polletten föll ned när Ericsson hälsade på lillebror Jonathan i Detroit. Då förstod Jimmie att man mår bra av hårt arbete.

Marcus Krüger, Djurgården

Då: Anonym mager juniorlirare.

Nu: Målkung.

Marcus Krüger var tidigare för liten för att spela J20-hockey. Men med viktuppgång har självförtroendet kommit. I höstas gick han från att ha varit junior till att få ett seniorkontrakt. Nu är han hetaste och tyngsta juniorforwarden.

Daniel Josefsson, SSK

Då: Anynom back i det tysta

Nu: General på isen

Ingår numera i den nya kärna som ska leda Södertälje in på nästa årtionde. Har blivit mer majestätisk i spelet och kan åka skridskor som Eric Heiden. Given i powerplay. Stor skillnad från i fjol.

Mikael Gath, Rögle

Då: Powerplayspecialist.

Nu: Anonym glappkäft.

I fjol var Gath given i Kenny Jönssons powerplay. Han Gathade till sig mål vid kassen i spel mot fyra och motståndarna hatade honom när han mål-jublade. Nu är han utfyllnad och är inte Gath längre. Mer en vanlig Mikael.

Niklas Anger, Timrå

Då: Målkung.

Nu: Bänkad i bottenlaget.

Brembergs lekkamrat gjorde 23 mål i fjol. I år har han gjort mål i en match, och därefter sjunkit i lagrankningen. Nu när Kamil Piros gör entré lär Anger förpassas till bänken eller till en istid under sex minuter.

Mats Lavander, Luleå

Då: Sidekick till Omark/Harju.

Nu: Powerplaykung

Ni vet väl hur det såg ut i fjol? Lavander försökte hålla sig ur vägen när Linus Omark snurrade. Han var anonym städgumma när Omark & Harju showade. Nu ansvarar han för en kedja och är målkung, speciellt i powerplay.

Tomas Mojzis, Modo

Då: Offensiv backjätte.

Nu: Poänglös nolla.

– En rörlig offensiv back som vi tror mycket på, säger Thomas Steen, assisterande coach i Modo.

Men hittills har inte Mojzis varit framgångsrik. Spelar nästan 20 minuter/match och det är en bedrift att inte lyckats få en assist hittills.

Niklas Andersson

Då: Livsfarlig forward.

Nu: Trött 38-åring.

Finns ingen forward som retat upp och lurat upp motståndarna som illern Niklas Andersson. Men det var då. Nu är Niklas Andersson inget hot. Spelar runt 15 minuter per match och har sämst plus minus av alla Frölunda-forwards.

Tomas Ros utser veckans femma

Forwards

PETER FORSBERG, MODO

Går inte att ta ut en femma utan Forsberg. Han dominerar, när han väl är på isen. Modo kan bara hoppas att bihålorna blir friska. Matcher: 6. P: 12 poäng (6+6). Le Mat-poäng: 76.

ERIK FORSELL, SKELLEFTEÅ

Tre raka segrar för Skellefteå AIK. Givetvis har Erik Forsell en stor del av framgången. Han har öst in poäng senaste veckan. Matcher: 23. P: 9 (3+6). Le Mat-poäng: 52.

JAROSLAV HLINKA, LINKÖPING

Sex poäng senaste veckan är respekt. 13 poäng på de senaste sex matcherna. Jaroslav är inte den starkaste när det handlar om att jobba hem, men i anfallszonen är han en världsspelare. Han har inte en utvisning hittills. Matcher: 11. P: 18 (4+14). Le Mat-poäng: 97.

Backar

DOMINIK GRANAK, RÖGLE

En jätte i Rögles försvar. Spelar hur mycket som helst och gör aldrig några misstag. Kan vara den bästa värvningen den här säsongen. Matcher: 18 matcher 17 (8+9). Le Mat-poäng: 84

PASI PUISTOLA, HV 71

Har nu gjort poäng i åtta raka matcher. Har tagit över från Petrasek som den hetaste poängbacken. Matcher: 23 matcher 24 (9+15). Le Mat-poäng: 82

Målvakt

STEFAN LIV, HV71

Har man hållit nollan mot både Frölunda och Färjestad ska man med på den här listan. Liv har nu fyra nollor den här säsongen. Imponerande. Statistik: Målsnitt: 2,46, hållda nollor: 4. Le Mat-poäng: 54.