Elitserien blöder

Flera klubbar släpar efter med lönerna: ”Inga bra signaler”

Ekonomisk kris i elitserien En fjärdedel av elitserieklubbarna släpar efter med spelarlönerna. Joel Lundqvists Frölunda är en av dem som har haft problem.
Ekonomisk kris i elitserien En fjärdedel av elitserieklubbarna släpar efter med spelarlönerna. Joel Lundqvists Frölunda är en av dem som har haft problem.Foto: Foto: SCANPIX
HOCKEY

Elitserien är i ekonomisk kris.

Sportbladet kan avslöja att en fjärdedel av klubbarna släpar efter med spelarlöner.

– Det är inga bra signaler, säger spelarfacket Sicos sekreterare Hans Lodin.

Elitserieklubbarnas ekonomi blir allt sämre, mycket beroende på vikande publiksiffror och att lagen tvingas värva dyrt för att hänga kvar.

– Elitserien omsatte för två år sedan 1,3 miljarder kronor och i fjol 1,4 miljarder. För två år sedan gick vi back 25 miljoner kronor och förra året 21 miljoner. Det är inget lysande företag, säger Brynäs ordförande Hans-Göran Karlsson.

”Det är allvarligt”

Vissa klubbar brottas med ekonomin och tvingas ta kommunala paniklån. Några har publikkris och skänker bort gratisbiljetter för att fylla arenorna. Och en fjärdedel av klubbarna ligger efter med inbetalning av pensionsdelen i spelarnas löner.

– Klubbarna betalar inte in spelarnas lön i rätt tid och jag tycker det är allvarligt. Spelarnas pensionspengar är att betrakta som lön, säger spelarfacket Sicos sekreterare Hans Lodin.

– Den här tiden på året borde klubbarna ha god likviditet till skillnad från juli och augusti.

”Alla har problem”

Lodin vill inte berätta vilka klubbar det handlar om, men Sportbladet kan avslöja att det handlar om Timrå, Södertälje och Frölunda. Södertälje förnekar uppgifterna. Frölunda låg efter med förra månadens utbetalning, men har nu åtgärdat det.

– Elitserien blöder mycket. Man hör om klubbar som lånar av kommuner och arenabolag, som hittar lösningar för att överleva. Det är inte bra, säger Frölundas klubbdirektör Mats Ahdrian.

Problemet är utbrett, även om flera klubbar vill hålla skenet uppe.

– Visst, det finns vissa klubbar, till exempel Skellefteå, som har låga kostnader. Men alla klubbar har problem ekonomiskt, mer eller mindre, säger Mats Ahdrian.

– Det är en allvarlig signal att elitserien är så vikande

i ekonomin och att så många klubbar har problem med sin likviditet.

”Grym affärsrisk”

En bidragande faktor är att smällen för att åka ur elitserien är så kännbar att klubbarna drar på sig extrakostnader genom att värva dyrt.

– Det är en grym affärsrisk i dag. Det kan mellan tummen och pekfingret kosta 40–50 miljoner kronor att åka ur. Klart som tusan att man är livrädd för det, säger Hans-Göran Karlsson som menar att klubbarna måste bli bättre på att samarbeta.

– Vilken målbild ska vi ha inom svensk hockey? Vi har inte samma målbild i dag. Några vill hitåt och några vill ditåt. Det är inte trovärdigt.

FAKTA

Så är läget i din klubb

1) Tre av tolv elitserieklubbar har haft eller har problem med pensionsutbetalningarna till spelarna. Vad beror det på?

2) Hur ser den ekonomiska situationen ut för din klubb?

Södertälje

Stefan Jonsson, klubbdirektör

1) Vi har inga problem med pensionsutbetalningarna, i övrigt kan jag inte svara på den frågan.

2) Den är under kontroll. Vi har inte problem med likviditeten just nu, men det kan bli längre fram. Det beror på var vi hamnar i tabellen.

Luleå

Thor Stöckel, klubbdirektör

1) Jag har inte insyn i andra föreningar. Men jag kan väl göra en generell spekulation att man kör hårdare än verksamheten tillåter.

2) Vi har kontroll och en balanserad ekonomi. Vi har budgeterat för ett överskott och prognosen pekar på det.

Timrå

Thomas Johansson, klubbdirektör

1) Dels lågkonjunkturen 2008, den slog väldigt hårt på elitserielagen, så var det för oss i alla fall. Och dels måste vi få ordning på de höga spelarlönerna.

2) Vi är en del problem kvar att lösa men det kommer vi att fixa. Prognosen för kommande år ser bra ut.

Färjestad

Håkan Loob, klubbdirektör

1) Vi hade problem i höstas med klausuler och det ena med det andra. Men det gäller att flödena är exakta. Får du inte in pengarna när du behöver det kan det bli problem.

2) Vi balanserar precis på linan.

HV?71

Peter Eklund, klubbdirektör

1) Det är väldigt svårt att bedöma vad som är orsaken i andra klubbar.

2) Vi håller oss till budget, någorlunda, och har bara tappat 1,6 procent i publiktillströmning. Det känns solitt.

Djurgården

Tommy Engström, klubbdirektör

1) Det beror såklart på att man har dålig likviditet i klubbarna. Vi hade problem förra säsongen och släpade efter med upp till 1,5 miljon kronor i pensionsinbetalningar, men den situationen har vi löst.

2) Vår ekonomi ser bättre ut än på flera år och är förhållandevis god, tack vare bra jobb på marknadssidan och mer publik.

Brynäs

Hans-Göran Karlsson, klubbdirektör

1) Dålig likviditet och verksamhet som blöder ekonomiskt.

2) Vi har två år i rad haft positivt resultat, så det ser bra ut för oss.

Linköping

Mike Helber, klubbdirektör

1) I grund och botten beror det på att lagens ekonomier är tajta och att de har små marginaler.

2) Vi har ett eget kapital på åtta miljoner. Blir vi utslagna i kvartsfinal går vi med förlust, semifinal ger ett litet plus och final en vinst.

Skellefteå

Pea Israelsson, klubbdirektör

1) Jag vet faktiskt inte. Det får klubbarna det gäller svara på.

2) Vi går plus ett antal hundratusen i grundserien. I slutspelet får vi ta match för match, men det blir ett överskott den här säsongen.

Modo

Anders Trollsås, vd

1) Det beror på ansträngd likviditet, att man har för lite medel.

2) Det går enligt planerna.

AIK

Peter Linder, vd

1) Det beror på likvida problem, antar jag.

2) Rent generellt gör vi troligtvis ett positivt resultat, men vi lider också av likviditetsproblem.

Frölunda

Mats Ahdrian, klubbdirektör

1) Normalt beror det på att det man planerar inte har blivit av, exempelvis att någon inkomst har uteblivit.

2) Bra, eftersom vi har haft väldigt bra år under första halvan av 2000-talet. Däremot har vi tappat likviditet eftersom vi förlorat mycket publik på kort tid.

Sportbladets panel

1) Varför har elitseriens ekonomi försämrats?

2) Vilket lag har sämst ekonomiska förutsättningar?

HANS ABRAHAMSSON

1) Nu är inte jag någon ekonom, men att utgifterna för många klubbar är större än intäkterna står helt klart. Orsakerna varierar från fall till fall. Några klubbar har tappat publik, andra har för litet eget kapital och vissa dras med för dyra arenakostnader. Gemensamt för alla är dock att spelarbudgeten tänjs till det yttersta och gör att det finns väldigt små marginaler.

2) Spontant säger jag Södertälje och Timrå med AIK som en outsider.

MATS WENNERHOLM

1) Ren och skär vanskötsel. Nummer ett är skenande lönekostnader. Nummer två är för stora organisationer på många håll. Det finns ett drag av storhetsvansinne, som kom med ­alla miljoner som de nya tv-avtalen gav. Det kastas massor av miljoner i sjön helt i onödan, både på spelare och nya tjänster som många klubbar kan klara sig utan.

2) Timrå. De har en liten ”arena” och har legat efter med pensionsinbetalningar den här säsongen. Det finns lite möjlighet att växa. Södertälje har minst publik, men har ändå en förmåga att skaka fram pengar när det behövs med alla storföretag i stan. AIK lever snålt, men är nykomlingar och har stora förutsättningar att växa ekonomiskt.

EMIL KARLSSON

1) Det beror främst på att många klubbar inte rättar munnen efter matsäcken. I paniken över att slippa degradering panikvärvar ängsliga klubbledare dyra importer i stället för att satsa på egna juniorer. Risken att hamna i en oviss kvalserie gör att lagen spelar med hängslen och livrem, vilket i sin tur innebär mindre publik och intäkter. Det blir en ond spiral.

2) Timrå och Södertälje. Förutom att klubbarna ligger efter med pensionsinbetalningar drar lagen minst åskådare i elitserien. Båda lagen har dessutom få fans ute i landet.

TOMAS ROS

1) För att klubbledarna i elitserien måste ha sovit sig igenom ekonomikursen på komvux och att jakten på utländska forwards och backar tagit sjukt stora proportioner. Spara och gneta är nyckelord för mig. Borde vara så för elitseriepamparna också.

2) Timrå och Södertälje. Enda gången det blir fullt i Axa och Eon är när biljetterna kostar 0 kronor – pinsamt. Är lite fundersam till hur stort hockeyintresset i Skellefteå är när laget är bättre än på 30 år, men när ingen verkar vilja gå på matcherna.