Hjärntrappan ska ta Sundh tillbaka på is

HOCKEY

Oscar Sundh är den senaste i raden av elitseriespelare att drabbas av hjärnskakning.

Sportbladet ringde upp Yelverton Tegner för att prata om HV-forwardens rehabilitering, hjärntrappan och ligans medicinska studie som ska förbättra behandlingen av hjärnskakningar.

– Drömmen vore att ta ett blodprov på fingret direkt efter matchen och då se hur allvarlig skadan är, säger Luleås läkare.

Tegner.
Tegner.

Yelverton Tegner, Luleås läkare och professor i Hälsovetenskap, träffade Sundh på sjukhuset i går och Tegner är förvånad över hur pass bra HV-forwarden mådde.

– Jag har inte sett något fall när någon varit medvetslös så länge och sedan må relativt bra dagen efter. Det är unikt, säger Tegner.

Inga skalor längre

Svårighetsgraden av en hjärnskakning graderades tidigare i en tregradig skala beroende på symtom och användes som grund för behandlingen. Därefter pratades det om en enkel- eller komplex hjärnskakning.

– Jag använder sällan enkel och komplex längre för de har nästan överlevt sig själva. Vi behandlar varje enskild hjärnskakning unikt. Det beror på hur många hjärnskakningar man haft tidigare, när de blir symtomfria och sådana saker, säger Tegner.

Först: symtomfri

– Har du haft en hjärnskakning tidigare är det lättare att få det igen och det tar längre tid att återhämta sig. Du får en skada på en redan skadad vävnad. Därför är vi nu väldigt noga med att man ska vara helt återställd innan man börjar spela.

För Oscar Sundh väntar nu rehabilitering och han följer, precis som alla andra som drabbats av hjärnskakning, den så kallade hjärntrappan.

– Steg ett är att bli symtomfri. Det medicinska teamet följer Oscars utveckling. Ju längre tid det tar att bli symtomfri desto längre tid tar det att återhämta sig, säger Tegner.

EFTER EN HJÄRNSKAKNING – SEX TRAPPSTEG FÖR COMEBACK

Steg 1 Hjärnvila. Initialt ska idrottaren vila helt från både fysisk och psykisk anspänning – »hjärnvila«. Detta begrepp betonar vikten av minskad stress på hjärnan, en stress som uppkommer vid såväl psykisk som fysisk belastning. Hjärnvilan pågår fram till dess att alla symtom har försvunnit. Följaktligen innebär detta att man ska avstå från exempelvis tv-tittande, datorarbete, läxläsning och liknande hjärnpåfrestningar.

I steg 1 ska all fysisk aktivitet som ger en pulsstegring undvikas. Lugna promenader är dock tillåtna.

Steg 2 Lätt aerob träning. Sådan träning påbörjas när idrottaren varit besvärsfri i 24 timmar. Det är lämpligt att använda en ergometercykel, som ger en bra överblick av träningens intensitet, då belastningen lätt kan beräknas och justeras. Idrottaren bör anpassa ansträngningsgraden till maximalt 12 på en 20-gradig Borgskala, vilket innebär träning utan känsla av mjölksyra.

Steg 3 Grenspecifik individuell träning. Joggning, skridskoåkning och liknande grenspecifik träning kan ingå i detta steg. Intensitet och mängd anpassas efter individens »normala« kapacitet.

Steg 4 Grenspecifik träning utan kroppskontakt. Teknikövningar tillsammans med laget, med full fysisk belastning.

Steg 5 Grenspecifik träning med full kroppskontakt. Kroppstacklingar inom ishockey och nickningar inom fotboll tillåts i steg 5.

Steg 6 Återgång till match och tävling.

Källa: En rapport, ”Hjärnskakning och idrott - nya riktlinjer för handläggning”, publicerad 2007 (nr.16) i Läkartidningen. Skriven av bland andra Yelverton Tegner.