Helber: 51%-regeln måste bort – annars swischar KHL förbi

HOCKEY

SHL måste se till att 51-procentsregeln försvinner – ­steget till idrottsföretag är ett måste för utvecklingen.

Annars står vi kvar och kikar på perrongen när KHL och andra ligor swischar förbi svensk ishockey.

Där återfinns Jörgen Lindgrens, vd för SHL, största ­utmaning.

SHL har genomfört ett antal viktiga ändringar de senaste två åren bland annat med utökningen till 14 lag. Jörgen Lindgren, vd för SHL, har lett en gedigen förändringsprocess, men samtidigt finns den största förändringen kvar. Om Sverige på allvar vill ta upp kampen om att vara näst bästa liga i världen måste alla lag bolagisera sig.

Föreningsformen är gammal och inte uppdaterad till moderna förhållanden. I dag är nästan hälften av SHL-lagens elitverksamhet kvar i förlegade system. Det kommer göra lite ont, men 51-procentsregeln måste tas bort och elitdelen i föreningar måste få bli företag fullt ut.

Svensk elithockey måste bestämma sig för vad man är för organisation för att undvika institutionell förvirring. Folk vet inte vad de egentligen tar ställning till vad gäller elithockeyns utveckling. Inte konstigt då ledare har blandade organisationsformer i en enda stor soppa. Jag är en av kockarna men trots envisa försök passar ingredienserna inte bra ihop och resultatet smakar inte bra för någon.

Skapar trovärdighetsproblem

Generellt finns det tre olika organisationsformer:

a. Statlig/kommunal verksamhet – skattefinansierad verksamhet

b. Aktiebolag – vinstdrivna

c. Föreningar - allmännytta

Dessa olika organisationsformer är välkända och accepterade. Allt är i sin ordning så länge man håller sig inom samma kategori. Problemet är att elitföreningar har en fot i alla tre grupper.

Föreningar ska stå för allmännyttan men äger samtidigt flera aktiebolag med vinstintresse.

Aktiebolagen kan i sin tur få förtroende för samhällsuppdrag (som att driva en ishall). Att blanda organisationer över gränserna skapar trovärdighetsproblem. Precis som vissa aktiebolag som driver vård eller skola. Det blir en ständig balansgång mellan optimerad vinst och allmännytta.

En ny trend i Sverige är när privata personer investerar i idrotten. Hugo Stenbeck investerade i LHC för några år sedan och nu sitter Luleå HF i en drömsits där en förmögen supporter valt att donera pengar. Helt utan krav på extra information eller inflytande. Många påstår att Sverige är cirka 20 år efter USA i utvecklingen där detta är ett vanligt fenomen.

Jag tror dock att det kommer att öka även här.

Föreningar kan inte utvecklas fullt ut

Med större ansvar i form av investeringar i arenor, skenande spelarkostnader och ansvar för kanslipersonal är det klubbarnas skyldighet att hitta nya finansieringsmöjligheter. Inom bolagsformen är detta helt naturligt. Då med aktier eller optioner som alternativ. För att kunna möta intresset från externa finansiärer måste det därför finnas möjligheter för investerare att äga en del av sitt lag.

Så länge man är organiserad mittemellan en ideell och professionell organisation kan vissa föreningar inte utveckla sig fullt ut. Man förbrukar ideella krafter i stället för att skapa resurser och anställa personal. Givetvis måste alla organisationer prioritera motorn i verksamheten – A-laget – men många missar då den viktiga delen bakom laget. Detta har skapat extremt bräckliga organisationer.

Personalen som ansvarar för restaurang, biljettförsäljning och marknadsföring måste också utvecklas för att kunna fylla arenorna framöver. Utan resurser till utveckling av allt annat utöver A-­laget är organisationen alltför sårbar.

Så Jörgen Lindgren – jag räknar med att du vill ta upp kampen med Ryssland och behålla Schweiz bakom Sverige! Det kommer inte att bli lätt men ditt nästa uppdrag bör vara att arbeta bort 51-procentsregeln och se till att SHL-lagen bolagiserar sin elitverksamhet.

Mike Helber