Vrålet på Hovet

Matchhjälte – publiken: ”Har aldrig upplevt något liknande

HOCKEY

En fanatisk hemmapublik bar fram Djurgården. Samtidigt ställde den gigantiska ljudkulissen till stora problem för HV-spelarna.

– Det gick knappt att kommunicera där ute, säger backtuffingen Lance Ward.

De 8 094 åskådarna på Hovets läktare skapade en magisk stämning under hela matchen.

Stundtals var ljudnivån så hög att det var mer eller mindre omöjligt för spelarna att kommunicera.

– Ja, det var svårt att prata med varandra på isen. Hamnar man på efterkälken som vi gjorde och vill rätta till saker var det svårt att göra sig hörd, säger lagkaptenen Johan Davidsson.

Backen Lance Ward var inne på samma linje.

– Vi kom snett in i matchen och det var svårt att kommunicera för att rätta till vissa saker när de skrek så högt.

– Du hörde ingenting. Coachen försökte skrika vem som skulle in och även om han bara var en meter ifrån dig gick det inte att höra vad han skrek, säger Ward.

Djurgårdens Marcus Nilson var inne på att trycket på Hovet gynnade Djurgården:

– Vi är nog mer vana med ljudet. Man måste höja rösten om man vill prata.

Men varken Ward eller Davidsson ville skylla förlusten på svårigheterna att kommunicera.

– Det gör det lite svårare på isen. Samtidigt är det samma situation för Djurgården, så jag vet inte om de hade någon fördel, säger Ward.

”Inte lätt att höra”

HV 71 hamnade tidigt i ett både målmässigt och spelmässigt underläge, och hade stora problem att prata ihop sig för att förändra matchbilden. När tränaren Janne Karlsson, sju minuter in i andra perioden, tog en timeout var det startskottet på en 30 sekunder lång visselkonsert.

– Vad Janne sa? Det var inte lätt att höra vad han försökte förmedla, säger backen David Petrasek.

– Ja, de gjorde sitt bästa för att störa oss. Vi som satt närmast Janne hörde men knappast de som satt längst bort, säger ­Johan Davidsson.

Samtidigt som trycket på Hovet ställde till problem för gästerna valde flera av HV-spelarna att hylla stämningen.

– Precis så här det ska vara i en SM-­final, det är härligt, säger Davidsson.

– Helt otrolig. Verkligen helt galet, det går knappt att beskriva hur det kändes att vara ute på isen. Det pumpade verkligen upp mig. Jag har ingen aning om vad de skrek, men jag gissar att de skrek mot mig (skratt), säger Lance Ward.

Wards lagkompis och landsman, Kris Beech, var lika imponerad över trycket på Hovet:

– Vad ska man säga? Jag har aldrig upplevt något liknande, ­säger Beech.

FAKTA

Så knäcktes HV av publiken

Time-out

HV 71 tog timeout i den andra perioden för att få ordning på spelet. Då passade stora delar av Hovet på att starta en visselkonsert, vilket gjorde det mer eller mindre omöjligt för HV-spelarna att höra tränaren Janne Karlssons direktiv.

Kommunikationen i båset

Under flygande byten är det oerhört viktigt att alla spelare vet vilka som ska in. Det kräver tydliga direktiv från coacherna till spelarna. Med den ljudkuliss som skapades var det oerhört svårt att få fram information till spelarna.

Snacket mellan spelarna

När Djurgården kör sina platsskiftningar från sarghörnen är snacket mellan HV-spelarna extremt viktigt. Den höga ljudvolymen gjorde det mer eller mindre omöjligt att kommunicera, vilket skapade rejäl oreda i HV-zonen.

Även under uppehållen när spelarna var kvar på isen hade de svårt att höra varandra.

Snacket från Stefan Liv

Målvakten Liv är den som har bäst överblick när HV-spelarna försvarar sig genom organiserat styrspel genom mittzonen. Men Liv hade oerhört svårt att muntligt dirigera sina utespelare.

Domarna

Vid flera tillfällen i går blåste domarna av – men spelet gick vidare ändå. Anledning? Spelarna hörde inte domarnas signaler som överröstades av vrålet från publiken.