”Vi ska bli ett fruktat lag att möta”

Kent Norberg om Frölundas stjärngäng och jakten på guldet

LÄNGTAR EFTER GULD För Frölundas general manager Kent Norberg är en missad SM-final ett misslyckande. Det är guld som gäller för stjärnlaget i år.
Foto: Foto: ROLF ANDERSSON
LÄNGTAR EFTER GULD För Frölundas general manager Kent Norberg är en missad SM-final ett misslyckande. Det är guld som gäller för stjärnlaget i år.
HOCKEY

GÖTEBORG. De senaste åren har Frölunda tappat stämpeln som seriens jobbigaste lag att möta på bortaplan.

Men det ska bli ändring den här säsongen – i år räknas inget annat än seger på hemmais.

– Vi måste bli ett fruktat lag att möta i Scandinavium igen, säger Frölundas general manager Kent Norberg.

Favoriterna Frölunda fick en kanonstart i och med premiärsegern mot Modo. Idag är det äntligen hemmapremiär och Frölunda ska bli ett nytt lag på hemmais i år.

– Vi har varit för tama i Scandinavium av någon anledning.

Kent Norberg gjorde ett starkt jobb med Timrås små resurser och frågan nu är om hans fingertoppsmagi fungerar också i Frölunda.

Är förväntningarna för höga på Frölunda?

– Vi kände nog själva att vi blev lite väl hajpade av både media och andra ifjol och att vi kanske inte var riktigt så bra som många ville måla upp. Tror att det handlade om att vi gjorde några stora värvningar ganska sent och att det på något vis gjorde oss till favoriter, berättar Kent Norberg, och fortsätter:

– I år tycker jag att det är okej med krav. Det är skillnad mot Brynäs eller Timrå eller Rögle, dom kan inte kräva segrar men det tycker jag att våra fans har rätt att göra med det här materialet.

Om du ser tillbaka på förra säsongen, vad var bra och dåligt?

– Det blev en konstig säsong. Vi fick ju en extremt dålig start med en poäng efter fem, sex matcher och det är dåligt oavsett vilket lag man talar om. Vi blev heller aldrig det hemmalag vi förväntade oss, vi blev aldrig tillräckligt jobbiga att möta i Scandinavium men det kommer att vara annorlunda i år.

”Fått de spelare vi velat ha”

På vilket sätt då?

– Vi är mycket stabilare nu och på backsidan har vi nästan gjort om allt. Vi har fått in klasspelare och det känns som att vi har en riktigt hög högstanivå i år.

Ni har nya backar i form av Ville Mäntymaa, Tobias Viklund och Mikko Lehtonen. Vad fastnade du för hos dem?

– Många nuförtiden förespråkar stora, fysiska backar men på stor rink måste du ha backar som kan använda både klubban och huvudet. Jag tycker att vi ser defensivt starka ut i år.

Blir du besviken om ni åker ut i semifinal i år igen?

– Ja, det blir jag ... verkligen.

Du låter väldigt positiv när du talar om laget och säsongen i år?

– Ja, i år har vi verkligen ingenting att skylla på. Vi har i princip fått de spelare vi velat ha och Andreas Karlsson är tillbaka och alla har haft en bra träningssommar. Det känns precis som det ska göra och nu vill man att det ska dra igång.

Ni fick väl till och med lite fler spelare än ni ville ha?

– Ja, till och med det. När Pebben och Joel ville komma tillbaka så blev det en extra bonus som vi faktiskt inte räknade med.

Men det innebar samtidigt att ni tvingades göra er av med två spelare?

– Ja, det var inget roligt beslut men den dagen man inte kan fatta den typen av beslut så är man inte rätt man för jobbet.

”Jag lider med Fabbe”

Berätta hur ni resonerade kring Jonas Nordqvist och Karl Fabricius?

– Norda var helt enkelt så att vi kände att vi inte kunde spela honom i form med alla bra centrar som vi redan hade. Andreas, Joel, Mikael Johansson och Joakim Andersson, det blev helt enkelt för många. Fabricius var svårare och är det någon jag lider med så är det Fabbe. Han hade en hackig och oturlig säsong i fjol. Han är en oerhört bra spelare och människa, men vi kände att han inte tog en given plats i de tre första kedjorna och det avgjorde. Det hade känts enklare att peta bort en junior men det hade inte varit rätt i den situation vi hade.

Du har själv gått från förhållandevis lilla Timrå till en av Sveriges största och starkaste föreningar. Vad har du för drömmar och målsättningar kvar?

– Min enda dröm är att äntligen få vinna ett SM-guld. Jag tänker inte längre än så och det vore helt fantastiskt för mig. Jag ska inte säga att jag skulle sluta om vi vann men det vore enormt stort.

Är det roligare att arbeta för Frölunda än för Timrå?

– Nja, allting har sin tjusning men på det stora hela är det inte så stor skillnad. I Timrå var jag ju med på hela resan från ingenting till 12–13 personer på kansliet och där var man mer delaktig i allt. Här i Frölunda har vi naturligtvis större resurser men det är samtidigt en inarbetad och professionell miljö redan från start. Men när det gäller mina arbetsområden har jag ju haft fria händer och trivs väldigt bra.

I kväll ska Frölunda börja sin nya hemmataktik.

Att köra stenhårt och aldrig ge motståndarna chansen att bygga upp något spel i Scandinavium.

FAKTA

FEM SNABBA FRÅGOR TILL FRÖLUNDAS GM

Wayne Gretzky eller Mario Lemieux?

– Gretzky har alltid varit nummer ett för mig. Lemieux var fantastisk på sitt sätt men Gretzky är ju än i dag den man talar om som den störste.

Stor eller liten rink?

– Stor. Jag tycker att många NHL-matcher håller ganska låg kvalité trots att ligan har världens klart bästa spelare och se på Finland där ishockeyn är betydligt tråkigare än i elitserien.

Fyra domare eller två?

– Fyra om man kan få samspelta par som alltid jobbar ihop. Då tror jag att det blir en bättre och högre nivå.

Touch-icing eller inte?

– Absolut. Tycker det för ofta är domare som åker och hämtar puckar och åker över hela isen så det borde tillbaka.

14 eller 12 lag i elitserien?

– Svår fråga. Om man fick välja vilka lag som gick upp så skulle jag kunna tänka mig 14 men som det känns i dag svarar jag 12.

KLUBBENS VÄRVNINGAR SENASTE TVÅ ÅREN

2008

Johan Holmqvist, Dallas Stars: En klassmålvakt som inte var helt på topp i semifinalerna i fjol.

Joe Di Penta, Anaheim Mighty Ducks: Stabil defensiv back som gjorde sitt jobb varje match utan att glänsa.

Riku Hahl, Timrå: Hade svårt inledningsvis men växte ju längre fjolårssäsongen led.

Patric Blomdahl, Linköping: Nischad tuffing som inte syntes så mycket som man förväntade sig.

Oscar Hedman, Modo: Gedigen back som sällan gör några konstigheter i egen zon.

Andreas Karlsson, Tampa Bay Lightning: Inledde säsongen lovande men drabbades ganska tidigt av en korsbandsskada.

2009

Ville Mäntymaa, Tappara: Stor stark fysisk back som gärna följer med offensivt.

Tobias Viklund, Skellefteå: Skridskoskicklig spelintelligent bra passningsspelare.

Mikko Lehtonen, Timrå: Allround back utan stora svagheter som också är vass i powerplay.

P-J Axelsson, Boston Bruins: Tvåvägsspelare som alltid offrar sig för laget. Bra defensiv.

Joel Lundqvist, Dallas Stars: Fysisk karaktärsspelare med stort hjärta.

Mathis Olimb, Augsburg: Snabb, teknisk och bra passningsspelare.

Martin Röymark, Sarpsborg: Stark skridskoåkning och bra checkare.