Hockey

”Det var många som tyckte jag var jäkligt kaxig”

Anders Forsberg tänker vinna SM-guld med Skellefteå

SIKTET INSTÄLLT Anders Forsberg har tagit Skellefteå till toppen av Elitserien - då är målet självklart: SM-guld.
SIKTET INSTÄLLT Anders Forsberg har tagit Skellefteå till toppen av Elitserien - då är målet självklart: SM-guld.Foto: BILDBYRÅN

Han har hjälpt Tanzanias topplöpare och varit förbundskapten i puckelpist.

Från ingenstans dök han plötsligt upp och sa kaxigt:

– Skellefteå AIK vinner SM-guld.

Möt tränardoldisen Anders Forsberg, 42, i ett samtal om allt från vikten av en retsticka i laget till tuffa beslut att sparka spelare.

Året är 2008. Småländske supertalangen Mattias Tedenby påstås vara en jävel på att imitera och ombeds i direktsändning att berätta mer om sin dolda talang.

– Goddagens, mitt namn är Anders Forsberg, säger Tedenby.

Sedan följer en pinsam tystnad. Därefter tillgjorda skratt.

Problemet är att knappt någon vet vem i helskotta Anders Forsberg är och då faller hela poängen med att imitera.

Lockade till skratt

Den numera klassiska intervjun har setts av snart hundra tusen på Youtube. Men i dag – när vi vet vem Anders Forsberg är och hur han låter – framstår Tedenby som Bosse Parneviks arvtagare.

– Mattias är grym på att imitera. Världsklass! Jag har skrattat många gånger när Mattias pratar precis som jag, säger Anders Forsberg.

Skellefteås succétränare lockade själv till en del skratt på elitserieupptaktsträffen den 9 september när han som ende tränare tippade Skellefteå som SM-guldvinnare.

– Det var många som tyckte att jag var jäkligt kaxig och säkert flera i vårt lag som blev rädda. Men har klubben en vision att vi ska vara Sverigeledande var det en självklarhet för mig att vi ska vinna.

Vad sa spelarna?

– De såg lite konfunderade ut, men efter en stund förstod de varför jag sa det. Det är bättre att sikta på att bli etta och bli sur om man blir trea än att sikta på att bli sexa och bli glad om man blir trea.

Hjälpte Tanzanias topplöpare

Du har en minst sagt krokig bakgrund. Berätta.

– Jag spelade i Örnsköldsviks SK fram till jag var 19 då jag tog beslutet att jag inte var tillräckligt bra. Jag stannade som ungdomstränare, men därefter hjälpte jag bland annat Tanzanias topplöpare på Bosön 1990 och var förbundskapten för puckelpistlandslaget 1994–98.

Du var på två OS med puckelpistlandslaget. Ville du inte hellre vara med hockeygrabbarna?

– Hehe, i Nagano 1998 utnyttjade jag min ackreditering och såg alla träningar med Sverige, USA och Kanada.

Du hamnade så småningom i Hammarby och Djurgården, där du hade Leif Boork och sedan Niklas Wikegård som chef.

– Boork var... intressant. Han lärde mig massor, framför allt noggrannhet och att man måste våga ha en linje som man står för även när det inte fungerar.

– Wikegård hade ett otroligt engagemang och lärde mig viljan att vinna. Han satte stort fokus på att när det var matchdags skulle man vinna, till varje pris.

”De äldre klia sig i huvudet”

Efter Djurgården blev Forsberg spelarutbildningsansvarig på hockeyförbundet, där han byggde upp en god kontakt med Mattias Tedenby och en hel drös av lovande hockeyspelare.

– Jag hade huvudansvaret för de som var födda 88, 89, 90 och 91. Det är en jättefördel nu när jag tränar Skellefteå att talangerna vet vem jag är.

Du var scout för Ottawa Senators i tre år. Och du har tränat många ungdomslag. Vad skiljer mot att nu träna ett A-lag?

– De äldre har kliat sig i huvudet emellanåt och undrat varför det inte kommer en utskällning när de slår ett felpass. Men jag jobbar i stället mer med att försöka göra saker bättre. Skellefteå har ändrat strategi, till att bli ett spelande lag, som vågar hålla i pucken. Det var väldigt många indianare i början, men det är sånt man får ta.

Varför har inte Skellefteå någon retsticka?

– Jag vet inte. Vi har många som är där och skaver, modell Kåberg. Men inte de som snackar. Det är något vi skulle behöva, men det finns inte så många som Ledin och Jämtin som orkar tugga match efter match.

Du är väldigt trevlig, men tvekade inte att skeppa iväg Petr Tenkrat och Pavel Skrbek när de inte passade in i ditt lagbygge.

– Båda är bra hockeyspelare, men jag kände att var tvungen att ta det här beslutet om vi ska kunna gå hela vägen. Tenkrat är en jättebra kontringsspelare som passar perfekt om man ska spela ett tajt försvarsspel. Skrbek är stark och positionsstark, men håller i pucken lite för länge så att tempot saktas ned. De passade inte in i vårt spelsystem, helt enkelt.

Till sist, du var inskriven på GIH från 1993 till 2007. Berätta.

– Jag jobbade heltid under nästan hela tiden och hann aldrig i mål innan tiden för att klara av det rann ut. Jag saknar en poäng i isspel av alla ämnen. Det är nästan komiskt.

FAKTA

PERSONEN/Anders Forsberg

Jag som tränare

Noggrann, intresserad och diskuterande.

Jag som människa

Tjurig, i en positiv mening. Och varm, på sättet att jag bryr mig om människor.

Plus på veckan

➕➕➕➕

Vi har både tränat och spelat bra.

Veckans roligaste

Vardagen i omklädningsrummet. Vi har en bra stämning.