”Jag spelar tills jag spyr”

Det är förstås Nicklas Lidström som som för befäl i Detroit Red Wings spelartrupp.

Men i den mån han har kronprinsar i ledarrollen hör Henrik Zetterberg definitivt till dem

Tung röst

”Zäta” har börjat bli en av de tyngre rösterna i omklädningsrummet. En så kallad go-to-guy – och ett ansikte utåt.

– Ansvaret blir större och större för varje säsong, säger den assisterande kaptenen när Sportbladet möter honom inför den andra konferensfinalen mot Dallas Stars i natt.

– Det är en stor ära och väldigt roligt. Särskilt roligt är det att få så mycket förtroende på isen. Jag spelar ju tills jag spyr nu.

Är det roligt det?

– Ja, det är som en dröm. Det är ju därför man börjar med hockey, för att få spela så mycket som möjligt. Och jag får ju vara med i alla slags situationer nu. Både numerära över- och underlägen, till exempel.

Och boxplay är också kul, menar du?

– Ja, absolut. Annorlunda. Det är kul att få mixa sitt spel med olika saker.

Bra går det ju också, onekligen.

Detroit har vunnit sju raka matcher i slutspelet och såg i alla fall i första konferensfinalen mot Dallas i torsdags rätt orubbliga ut.

”Vuxit som helhet”

– Laget har vuxit som helhet och jag tror det beror på att vi gick så långt som vi gjorde ifjol, menar Henrik

– Det var första gången exempelvis Frasse, Samuelsson, Cleary, Hudler, Filppula och jag var med så långt in i ett slutspel.

– Den erfarenheten har vi kunnat utnyttja till att ta ett steg till och bli bättre.

Det blev alltså Dallas varse i det inledande mötet i serien som avgör vem som ska få spela Stanley Cup-final i år.

Svensklaget från Texas hade inte mycket till chans då.

– Men vi fick en väldigt bra start. Efter två tidiga powerplay-mål blev det lättare för oss att hålla dem utanför vår zon, säger ”Hank”.

– Det kommer säkert att se annorlunda ut ikväll. De ändrar förmodligen nånting, vi får vara med på det.

Emma van vid skägg

Dessförinnan ska den nye ledaren i Red Wings dock hinna gå igenom sin innan-matchen-process.

Han är skrockfull, nämligen.

– Mja, jag är väl inte riktigt lika skrockfull som exempelvis Franzén och Homer. Fast det är klart, några grejor har man väl för sig, men oftast glömmer man bort dem och får hitta på nåt nytt.

Per Bjurman

Kan du nämna nåt?

– Nja, jag tycker inte man ska prata om det. Men det finns faktiskt en grej som jag hållit fast vid ända sedan Timrå-tiden, säger ”Zäta” och kliar sig i ett slutspelsskägg man inte kan låta bli att undra vad Emma tycker om.

– He ha, hon har inga problem med det. Men hon är van också. Det är inte många dagar per år jag inte har skägg.