Lidström historisk i morse: Jag är stolt

Det är inte ofta man ser Nicklas Lidström, den store ledaren i Detroit Red Wings, tagen.

Men när han efter den sjätte, avgörande Stanley Cup-finalen står på isen i Mellon Arena med sin buckla, då har den 38-årige superstjärnan från Skogsbo utanför Avesta svårt att hålla lyckotårarna tillbaka.

– Det är den här känslan man lever för och den blir aldrig, aldrig gammal. Det är så otroligt skönt, säger han på sitt klingande dalmål.

Bucklan börjar bli tung

– Fast bucklan börjar bli lite tung, ha ha. Men det gör ingenting. Den är underbar att hålla i.

Känslan när han fick åka fram och ta emot hockeyvärldens mest mytomspunna pris ur händerna på på NHL-basen Gary Bettman vet den vanligtvis vältalige lagkaptenen inte hur han ska formulera.

– Det går verkligen inte att beskriva hur en sådan upplevelse är. Det är bara så väldans skönt.

Under finalens gång har den nu fyrfaldige Stanley Cup-mästaren – tangerat svenskt rekord ihop med Anders Kallur, Stefan Persson och sedan i natt lagkamraten Tomas Holmström – varit högst ovillig att prata om att han skulle bli den förste europeiska lagkaptenen i historien att lyfta Stanley Cup-bucklan.

Men efteråt har han inget emot samtalsämnet, om man säger så.

– Det betyder väldigt mycket för mig. Jag är väldigt stolt över att få vara med om en så historisk sak, att bli den första europeiska kaptenen att vinna, här ikväll, hojtar han.

”Otroligt skönt”

– Men...ja, framförallt är det bara så otroligt skönt.

”Lidas” vill samtidigt framhålla att han tycker att hans lag vann rättvist i den sjätte finalen.

– Det var tungt senast, men idag tycker jag att vi var det bättre laget. Vi gjorde en väldigt, väldigt bra match här, säger han och fyrar återigen av det där lyckliga leendet.

Per Bjurman

Intill står hustrun Annika och ler, minst lika lyckligt hon.

– Ja, det är verkligen roligt. Jag har varit med om det förr men det känns lika skönt nu.

Vad kände du när maken lyfte bucklan där ute?

– Jag vara bara så glad och lycklig.

En glädjetår kanske?

– Ha ha, ja, kanske det.