Henke och Foppa givna i mitt Dreamteam

Niklas Jihde i ny krönika: ”Det vore kul att se hur bra de blivit i innebandy”

SPORTBLADET

Förre fotbollsproffset Pär Zetterberg gör succé i den belgiska innebandyligan. Nyligen sänkte han – som överraskande har skruvat av dobbarna på skorna och hookat upp innebandyklubban – Juventus (!) med två mål.

Nu håller väl den belgiska innebandyn ungefär samma klass som FC Z:as fotbollsspel – kastrull alltså.

Men det är häftigt att en av Sveriges mest tekniska fotbollsspelare någonsin visar sig ha en god teknik med klubba och boll också.

Bara namnet på klubben – Waterloo Lions – gör ju att man helt klart skulle funderar om det dök upp ett anbud. Eller kanske inte...

Det är alltid lite småkul att spekulera i vilka idrottsprofiler som hade varit grymma i den sport som man själv utövar. Att innebandy är en populär sport bland de övriga idrottsfamiljer är ju känt ända sedan tennisspelarna krossade innebandylandslaget för en sådär 25-år sedan (tror ni man har fått höra det en och annan gång?).

Just våra tennisproffs har en speciell kärlek till innebandyn. Jonas Björkman berättade för mig att han hade köpt med sig två innebandymål och ett gäng klubbor ner till paradiset i Monte Carlo, där han och de andra tennisproffsen lirar stenhårda matcher som fysträning.

Visste ni förresten att den alltid så aktuella Henrik Larsson var minst lika bra på innebandy som han var på fotboll. Larsson var enligt gamla skrönor en fruktad målskytt i Ramlösa i den högsta serien, samtidigt som han pumpade in mål för Helsingborg i allsvenskan.

Det var dock inte så populärt i HIF att Henke dubblerade och enligt skrönorna blev han förbjuden att spela innebandy. Henke kunde ändå inte släppa klubban helt, så den rastaflätande skåningen fortsatte men namnet Larsson byttes ut varje gång han nätade för Ramlösa. Han kanske ångrar sitt val av idrott idag, nu när han får spela fotboll i höstmörkret. Eller kanske inte...

En annan av våra största idrottsstjärnor – Peter Forsberg – höll också på med innebandy upp i Örnsköldsvik. Inte helt otippat var han tydligen helt outstanding även utan skridskor. Nu när han har så stora problem med att hitta några skridskor som passar till de sargade fötterna vore det kanske lägligt att göra en Zetterberg och sadla om till innebandy. Eller kanske inte...

Kanske är lite löjligt att spekulerar hur bra innebandyspelare våra största idrottsstjärnor kunde ha blivit. Jag har dock roat mig att plocka ut en femma som jag är helt säker på hade lyckats mycket bra på elitnivå.

Målvakt: Henrik Lundqvist, målvaktsfantom: spelar med den nya målvaktsstilen - innebandystilen – vilket innebär att han sitter mycket på knäna. Lundqvist fina spelförståelse och grymma reflexer hade gjort honom till kung även i innebandykassen.

Back: Stefan Edberg, tenniskung: jag har spelat innebandy mot den dubbla Wimbledonmästaren – det var nästan omöjligt att passera honom. Tänk er själva hans fotarbete kombinerat med en grym bollkänsla. Det krävdes att man dribblade av honom minst tre gånger innan man var förbi.

Back: Martin Lidberg, brottarkung – det är ingen hemlighet att brottarna brukar köra stenhårda innebandymatcher på tjockmattan som uppvärmning (kanske lite tuffare regler än vad vi har). Lidberg är både stark och explosiv. Jag hade bytt kant omgående för att undvika den svenska Karelin.

Center: Peter Forsberg, ishockeykonstnär: hade varit en dröm att få se ”Foppa” på en innebandyplan. Han skulle relativt enkelt kunna bli en av de bästa även inom innebandyn. Med den speluppfattningen och den fysiken (hockeyrumpan är bra att ha för att täcka boll!) hade det bara varit ha klubban i golvet för medspelarna.

Anfallare: Henrik Larsson, fotbollsfantom: med sitt snabba steg och sin enastående målkänsla så gjorde han lite som han ville i början av 90-talet på innebandyplan. Verkar fortfarande ha kvar sitt intresse för sporten – nyligen sågs han studera FC Helsingborgs elitseriemöte mot Pixbo. Vänsterhookade Larsson hade lätt snittat tre mål per match.

Anfallare: Jan-Ove Waldner, pingistrollkarl: innebandy kräver stor portion bollkänsla och det är ju något J-O har i överskott. Hade nog överlåtit springandet till ”Foppa” och ”Henke” för att istället koncentrera sig på att leverera fram läckra passningar och skicka in några sköna volleyskott. Artisten i femman hade givetvis haft en fri roll.

Dags att sluta drömma och ge sig in i verkligheten igen. Vi har trots allt världens bästa innebandyliga här hemma i Sverige – med de flesta av världens bästa spelare, redo för att underhålla innebandypubliken.

Hur ser ditt drömlag ut?

Niklas Jihde (websport@aftonbladet.se)