”Kohonen och Öhman skiner inte lika starkt”

Bergström: Det räcker tydligen

”Mika Kohonen skiner inte som förr”, skriver Kristoffer Bergström.
Foto: Scanpix
”Mika Kohonen skiner inte som förr”, skriver Kristoffer Bergström.
SPORTBLADET

Malmö. Storvreta visade sig starka.

Herrinnebandyn visade sig svag.

Det räcker tydligen med två dalande stjärnor för att vara bäst i Sverige.

Att se finalerna var som att klunka läsk. Det sprakade och bubblade när 11 000 personer skrålade fram Djurgården och Storvreta till sina guld. Vi var glitterögda och studsade i stolarna åt offensiven.

Sockerkicken satt i genom guldceremonierna och intervjuerna, in i taxin, bort till hotellet och... och dog tvärt.

Nu är jag en buttergubbe. För att förklara måste jag börja med Mika Kohonen.

För elva år sedan flyttade han till Sverige och gjorde 107 poäng på 30 elitseriematcher. Sedan dess har han ägt världsinnebandyn och skördat poäng ihop med den mer enkelriktade skytten Hannes Öhman.

Det syns att de två finländarna åldras. Den här säsongen spelade de mer än den föregående, men noterades för 29 poäng färre. Duon säger att de inte längre pratar taktik, för inga block eller koner kan ersätta kunskapen de redan har om varandra.

Går inte utan Kohonen och Öhman

Så i väntan på pensionen får de hålla i gång med gamla knep. Det gav i går totalt fyra mål, tre assister och SM-guld.

Storvreta är ingen armé av mästare. De har en blygsam andrafemma där Joel Kanebjörk mest brottas och Fredrik Holtz pressar in en tredjedel av poängen han brukade när han spelade i ett bottenlag. Sätter vi in dem bredvid förstauppställningens två backar, en anfallare och en målvakt – alla svenska landslagsmän – får vi ändå ingen femma som hade mosat i superligan.

Nej. Utan Kohonen och Öhman går det inte, och de två skiner inte lika starkt som förr. Ändå har ingen konkurrent hittat antingen en taktisk drillning (som AIK under tidigt 2000-tal) eller nog med ny offensivkraft (som Falun kanske kan göra 2012) för att rubba dem.

Önskar guldet till ett lag med taktiktavla

Silvermedaljören Warberg? De var också bättre för två år sedan.

Det här är ingen kritik mot Storvreta. Jag hyllar gärna Sveriges bästa lag som har två raka guld. Heller inte mot Mika Kohonen, som med sin majestätiska stil tveklöst förtjänar att kallas världens bäste.

Jag önskar bara att sporten gör sådana framsteg att SM-guldet går till det lag som har spelare på toppen av sina karriärer.

Och som använder taktiktavla.