Se upp, allsvenskan snart är krisen här...

Mina tips stämmer i år - så nu blickar jag framåt

SPORTBLADET

Att tippa är verkligen svårt.

Bara dårar tippar, sa jag häromsist i en tv-kanal.

Sen tippade jag elitserien.

Visserligen ganska rätt den här gången, men ändå. HV toppar verkligen elitserien och Djurgården och Malmö ligger risigt till.

Rätt rätt. Men ändå.

Kollega Lasse Sandlin som tippade Mjällby som vinnare av superettan undrar just nu lite över det tipset. Det gör man i Mjällby också.

För att inte tala om alla som för tio år sen förutspådde fotbollsallsvenskans undergång.

Att spå är svårt. Fick ett mejl i veckan från en Leif Sundberg om Stockholmskrisen i ishockey.

Det är inte så många år sedan, möjligen i början på 90-talet, som Leif "Vet Bäst" Boork, målade upp en vision i Expressen om hockeyns framtid. Om jag inte minns fel skulle den innehålla tre lag i Stockholm, två i Göteborg och två i Malmö. I resten av Sverige fanns ingen framtid.

Det är svårt att tippa.

Jag försöker igen. I kraft av att jag tippade Djurgården som svenska mästare i fotboll i år så passar jag en smula övermodigt på:

Allsvenskan passerar just nu sin kulmen. Som varumärke.

Nästa år kommer krisen.

Saknaden av Peking stor

Hammarby, IFK Göteborg och Norrköping åker ur - publiksnittet sjunker drastiskt och särskilt kommer Norrköping att saknas. Laget som faktiskt förmått mobilisera en gammal kulturstad vad gäller fotboll. Stockholmslagens fans kommer att gråta blod. Tomma arenor. Övergivna församlingshem.

Om inte Djurgården passar sig kommer Örgryte att vinna SM-guld och kvala till Champions League. Det blir ingen större fest. Inte mycket att skriva hem om. Tomma media. Allsvenskans varumärke glöder inte av det. Publiksnittet i allsvenskan kommer att sjunka som en kastad rökutvecklare.

Om Djurgården vinner blir det medialt kalas. I alla fall ett tag.

Ersättarna för de utslagna lagen är så torftiga att läktarna nästa år ekar så tomma att den ytterst mediokra klassen på spelet inte längre kan döljas av de yviga gesterna på läktarna. När inte publiken håller italiensk klass kommer spelets färöiska klass att skina igenom.

Så blir det.

Men jag är, som sagt, en usel tippare.

Utom just i år kanske...

Det roligaste med England-Makedonien var ju att Paul Scholes faktiskt duckade för Sakiris hörna. Hygglo.

Veckans absoluta höjdpunkt: Miami Steve - alias Sopranos Silvio - med Bruce Springsteen live från Barcelona i MTV. Vilken kille.

Är det inte en mänsklig rättighet att vara loj under en presskonferens.

Efter senaste veckornas debatt undrar jag verkligen om någon kan definiera gränsen mellan satir och marknadsföring.

Jag har varit på presskonferenser som gjort mig närmast katatonisk av lojhet. Särskilt med svenska journalister. Särskilt med svenska fotbollsjournalister.

Förresten tror jag, apropå tips, att kvalserien kan bli kul i vår. I alla fall i Stockholm.

Veckans taskigaste: Ulrika när hon kallade Svennis en halv älskare. Hur ska man tolka det?

Veckans bästa mejl från Maria:

Världens största mysterium just nu måste vara vad som står i Lars-Tommys pärm? Är det genom att bläddra i den som inhopparna äntligen får veta vilken färg på tröjorna personerna de ska passa till har?

Veckans chock: fotbolls-Frölunda på fanstoppen i Sportbladet. Hallå.