Browns blunder gav kvällens garv

SPORTBLADET

GÖTEBORG

Folk frågar:

Var det verkligen kul på boxningsgalan?

Ja, säger jag. Då säger de att de inte förstår mig.

Jag tror jag vet varför när jag tittar på tv-sändningen. Det såg lite beige ut i tv. Det var som om de inte hunnit sätta på alla lampor än och det blev lite grådaskigt. Ungefär som man tänker sig en proffsgala i Moldavien eller nåt.

Det kanske inte är så tokigt, egentligen.

Boxningsmässigt befinner sig väl Sverige nånstans strax bakom Moldavien och Slovenien. Där sägs det att boxarnas status är svagare än deras säkerhet. Här är säkerheten bra, medan statusen inte ens existerat.

Men det var faktiskt kul. Jag vidhåller det.

Den adrenalinnivå som finns på en boxgala finns ingen annanstans.

Eftersom alla vet att en tiondels brist på uppmärksamhet gör väldigt ont så blir koncentrationen unik. Särskilt med tanke på att det gör ont inför tusentals tittande ögon.

Klockren träff

I sista matchen kom faktiskt just det ögonblicket. En ”swingmatch”, vilket betyder att den flyttas efter hur tv vill ha det. Ibrahim Barakat mötte William Brown. Brown hade lyckats glida undan en slagserie genom att luta sig bakåt över repen och trodde att han hade total kontroll. Han hann aldrig uppfatta svingen från höger. En klockren träff på det där omskakande – verkligen – sättet som drar runt trådarna i hjärnan och gör dig totalt förvirrad. Steffo Törnqvist förklarade det där en gång i en sändning jag producerade på TV 4 och det lät vare sig skönt eller nyttigt.

Fast sen har jag lärt mig att skönt kan det nog vara, adrenalin fungerar så. Det är därför huliganer slåss, till exempelvis. Det KAN vara skönt att få stryk. Det ska vi aldrig glömma bort.

Obarmhärtig sport

William Brown reste sig på sköra ben. Nånstans vid åtta, nio. Han tittade domaren rakt in i ögonen. Benen bar illa. Folk jublade åt hur groggy han var. Och när han tittade domaren ännu mer in i ögonen för att ge intrycket av att han absolut kunde fortsätta boxas blandades jublet från publiken med skratt. Boxning är en obarnhärtig sport och man lär sig mer av att studera förlorarna än vinnarna.

Brown fick inte fortsätta. Hans match är över. Han fick några tiotals tusenlappar, en läkarundersökning och en flygbiljett hem som tack för besväret och för att han levererade en fullständigt klockren knock.

Det är boxningens själ; förlorarens ansikte.

Det och den fullständiga kunskapen i hur man försvarar sig.

Rondpojkarna i sina fina kalsonger var direkt förtjusande. Inte ett generande hårstrå så långt ögat nådde. Många visslade förtjust.

Rondbrudarna var fina de också. Boxar-Bettan hade enligt uppgift jobbat för att de skulle försvinna. Det gjorde de inte. Det är ju boxning ...

Publiken då – hur var den? Tja, ungefär som i Danmark, fast nyktrare. Den jublade när unga boxare från hemstaden vann. Andelen kvinnor? Tja, 20 procent, kanske. Könsrollerna såg väldigt tydliga ut, om man säger.

Lillen Eklund var på plats. Han såg mycket elegant ut i sitt skägg. Jag har ofta undrat hur många av dem som genom åren hånat honom som själva skulle vågat gå upp i en ring mot Frank Bruno.

Wally Munteanu var den flashige promotorn i svart polo och guldkedja som media skrev om var misstänkt för ekonomiska brott. Lite mindre flashig var han på galan när han, i träningsoverall matchade flera boxare i ringhörnan. En boxningsman, kort sagt.

Det gjorde honom betydligt värdigare i mina ögon.

Och Brown? Jo, morgonen efter såg jag honom på hotellet. Han såg pigg ut. Äggröran verkade smaka extra bra den här morgonen.

I NHL:s All Starmatch intervjuades målvakterna – under matchen. Se där hur hopplöst omodern TV 4:s handbollsbevakning är.

Visst, det är svårt med direktsändningar men vad menade egentligen Niklas Henning i TV 4+ när han sa:

– Efter Thomas Fogdös lilla olycka ...

Lilla?

E-Type i Skönhetsrådet – hur tänkte de där?

Ser att det finns en bil som heter Lada Niva – är den bror till Erik?

Direkt rörande inslag i proffsgalan: ett par av de svenska boxarna var faktiskt nervösa – för att prata med Nora Strandberg, TV 4, efter matcherna.

– Hon är ju såååå snygg, sa en av dem.

Hammarbys hockeylag gjorde entré genom ståplatsklacken i derbyt mot AIK. Lysande. Hur många elitserielag snor den idén till slutspelet?

Lasses lista - här är veckans tio hetaste sportprofiler

Lasse Anrell