Den svenska friidrottens svar på Elake Måns och Pelle Svanslös

Höga hopp Stefan Holm skickar en gliring till Patrik Sjöberg efter att ha gjort sitt 119:de tävlingshopp över 2,30. Sjöbergs kontrade med att påpeka att höjdhopp handlar om att hoppa högst och än har Holm en bit kvar till Sjöbergs 2,42.
Foto: LASSE ALLARD
Höga hopp Stefan Holm skickar en gliring till Patrik Sjöberg efter att ha gjort sitt 119:de tävlingshopp över 2,30. Sjöbergs kontrade med att påpeka att höjdhopp handlar om att hoppa högst och än har Holm en bit kvar till Sjöbergs 2,42.
SPORTBLADET

Varje land har de idrottshjältar de förtjänar.

USA har en hel drös dopade basebollstjärnor. En erkände. Han blev riksskurk. De som inte erkände fortsätter som vanligt.

Vi svenskar har Stefan Holm och Patrik Sjöberg.

Vi har en lite bitter men ettrig pudel och en Rocky som står med sin fimp i en bar och iakttar hur alla försöker sno honom på hans brudar och det skiter väl han i för han vet att de kommer att misslyckas.

Fick ett mejl i fredags.

Jag vet inte om det var ett bra mejl, men det sa väl åtminstone något om den verklighet vi lever i.

Det hade sin utgångspunkt i det jag skrev från Globen-galan om tvekampen Sjöberg-Holm, en tvekamp som de flesta av oss inte förstår ett skit av.

”Patrik Sjöberg är helt klart den störste!

Han nådde ju oanade höjder även efter karriären när han drog en lina och svärtade ner hela EM:et i Göteborg.

Var säkerligen ren under sin aktiva tid också ...

Skrev till dig en gång i tiden om att finnarna förlåter sina dopade idrottare, och det ganska snabbt. Vi förlät ju i och för sig vår käre Tompa Johansson, med Bragdguld och allt.

Men hos gemene man i Finland så menar man att alla dopar sig, men att de stackars finska hjältarna inte har råd att dopa sig med såna medel att de inte åker dit ...

Signatur:

”Man tager vad man haver, sa Kaisa Varis”

Så långt mejlet, som egentligen kommer från en svensk journalist med viss position. Han önskar vara anonym och det ska han få vara.

Men bråket Sjöberg–Holm – vad ska man säga om det?

Idrottens Carola och Alexander Bard?

Eller Patrick Ekwall och Robert Laul?

Holm sa att han hade chansen att slå Sjöbergs 118 tävlingar över 2,30 i Globen och det skrev alla om. Självklar vinkel.

Sen var bråket i gång. Svensk friidrotts Elake Måns och Pelle Svanslös tog vid där Bill och Bull slutade när Staffan Strand gick in i skadeväggen.

Men jag vet inte riktigt vem som är Måns och vem som är Pelle. Det är som om båda hakat upp sig en smula. Patrik Sjöberg sa att vadå, det är inte det höjdhopp handlar om. När solen går ner har han ändå en bit kvar till 2,42.

Det var mycket elakt sagt.

Och lite barnsligt.

Men Sjöberg vet hur han ska sätta in sina stötar. Måns visste att det var den lilla svansen – och möjligen kärleken till Maja Gräddnos – som var Pelles ömma punkt. Tidigare var det världsrekordet som var hans ömmaste punkt. Sen vann han OS och den som trodde att han slappnat av efter det hade ingen aning om hur Holm fungerar. Han vill ha allt. Att han anses vara en av Sveriges smartaste människor efter succén i På Spåret spelar inte heller nån roll. Holm vill ha allt.

Holm visste att han skulle ta 2,30. Han är säkrare på det än Elaka Måns är på en blindtest på strömming. Sen kom tröjan med ”119 Holm är fler än 118 Sjöberg”.

Så där, om nån skulle frågat mig om råd.

Ungefär som en tröja jag minns svagt med texten Patrik Seamountain.

– Det låter ju pajasaktigt, sa Sjöberg om Holms tröja och återigen satte han i kniven där den tog elakast.

Så där håller de på.

– Mobbingbarn, toppade Sjöberg.

Holm har minne som en elefant och minns allt. Han kunde säga exakt hur statistiken för 2,30 ser ut i världen.

– Och Sotomayor har hoppat 2,31 170 gånger.

Medan Patrik Sjöberg går på vuxengymnasium för att lära sig läsa och skriva har Holm en hemsida, en blogg, en hopparkarriär, en familj, en tv-karriär och ett elefantminne.

Vad ska du ha för tröja nästa år, frågade någon.

– Jag vet inte. 2,43 kanske, svarade Holm snabbt. Lite för snabbt.

Men det räcker inte. För där finns ju den där Sjöberg. Kaxig, arrogant, med all den storstadssäkerhet som ett inte helt fläckfritt rykte, en fimp och ett umgänge i de finare kretsarna kan ge. Och ett litet världsrekord, bevars.

Kanske ska vi vara glada över det.

Kanske är det därför Holm fortfarande hoppar.

Kanske är det därför han fortsätter hoppa. Och fortsätter ...

Till alla som frågat: ja, min krönika förra söndan om kriget Ekwall–bröderna Strulman var ironisk.

Vad hände med Strands comeback förresten. Jag har ju lovat OS-medalj. Skärp dej, Strand. Annars skickar jag Sjöberg på dej. Han gillar inte dej heller, kan jag berätta.

Noterar att TV4 verkar ha ärvt Aftonbladets kris från i höstas vad gäller bröderna Strulman.

Varför är det alltid så bråkigt kring Stefan Pettersson?

I veckan kallade bröderna Strulman en ljudtekniker på TV4 för ”ljudtekniker-äckel” i sin blogg. Men det kanske var humor det också, Scherman? Lite får han tåla ...

AIK ger Dulee Johnson all juridisk uppbackning. Det är säkert bra, men det vore nog bra om en person med Johnsons världsbild äntligen tvingades inse att man straffas om man gör olagliga saker?

FAKTA

Lasses lista

1. Annika Sörenstam

Det var visserligen en vecka sen, men Sörenstams comeback i världstoppen var veckans grej of the day. Äntligen kan man se på golf i tv igen.

2. Susanna Kallur

Vår andra världsstjärna den här veckan. Allt hon gör är rätt. Alla vill prata framtid, hon vill prata nutid. Nutid räcker för den som springer fort.

3. Kim Källström

Han ser lite kantig ut ibland i Lyon men ingen kan missta sig på hans energi och pådrivande effekt. Titta till honom, Lagerbäck.

4. Carolina Klüft

Det var ganska hjärtskärande att se henne efter skadan i Globen. Tårar i ögonen, sorg, ledsenhet, känsla, nästan uppgivenhet.

5. Johan Wissman

Uppvisningen på 400 meter i Globen var bland det svettigaste jag sett. Han sattes under press av Chris Brown – men vann ändå.