Efter succén – vad väntar nu för Det Äckliga Landslaget?

SPORTBLADET

HERNING-STOCKHOLM. Hur blir det nu då?

Succé i tv – sen tystnad som vanligt?

Jag talar inte om godheten runt Karl-Bertil Jonsson eller Jesus – jag talar om det där gänget som blev kända över ett mästerskap som Det Äckliga Landslaget.

Linnea Torstensson
Linnea Torstensson

Det var match igen i måndags i damernas elitserie.

Tyresö-Västerås. Inga EM-spelare på plan, men ändå. Resultat: 23-33.

Matchens lirare: Elsa Pettersson.

Publik: 132.

Det är ungefär som Boltic herrbandy, fast Boltic har färre betalande. Men ändå; det är långt från EM-febern och miljonpubliken i tv. Och frågan blir: hur ska damhandbollen kunna kommersialisera framgångarna i EM?

Hur ska den få folk att gå till arenorna för att se spelare som den gudomliga Isabelle Gulldén?

Hur ska spelarna från landslaget kunna undgå att hamna i depression när de är tillbaka i vardagslunken och 132 är en bra (!) publiksiffra och det enda som finns att se fram mot är SM-finalen i Malmö och VM i december nästa år i Brasilien?

Det är bra frågor – jag har inga bra svar.

Norge dominerar

Norge och Danmark har prenumererat på de stora mästerskapstitlarna på senare år.

Norge är bäst just nu – Danmark var det för 15 år sen. Där finns också stora, framgångsrika ligor. Där kan svenska stjärnor bli proffs.

Förekomsten av ligor där man kan tjäna pengar på sin sport är livsviktiga för att skapa riktigt stor rekryteringen på sikt. Ligor där varje match är viktig och spelas under press och med publik.

Det räcker inte med ett mästerskap då och då.

I Danmark spelar flera svenskor som Linnea Torstensson och Johanna Ahlm.

Lönerna är hemliga, men enligt vad jag inhämtat tjänar en spelare som Johanna Ahlm – som tyvärr var skadad under EM – nånstans runt 80 000 danska kronor i månaden. Ungefär 100 000 svenska.

Linnea Torstensson kommer säkert att kunna få ännu mer efter succén i EM. Det är mycket pengar.

Mer än de flesta herrar tjänar i den svenska herrallsvenskan i fotboll. Mer än nån spelare i herrallsvenskan i handboll tjänar. Och skatten är lägre i Danmark.

Det är bra – det är vad stjärnstatus ska vara värd.

Men om vi tittar framåt: Det näst bästa med den här framgången i EM var att den skedde på det här intressanta sättet; svenska tjejer vann genom elegans, smarthet och tuffhet.

Inget meningslöst finlir utan målmedveten fysisk överlägsenhet. Det räckte till final.

Norskorna var ännu större, ännu hårdare, ännu äckligare.

Återväxten är god

Det allra bästa med framgången var att det sannolikt bara är en början. Sveriges briljanta guld i junior-VM i augusti i Dominikanska Republiken är ju det som allra mest talar för att framtiden ligger öppen för Sveriges handbollsdamer.

Juniorlandslagets ledning åker omkring i Sverige och föreläser under rubriken ”Hur bygger man ett vinnande landslag”. Under herr-VM i handboll är det kanske de som har det allra mest intressanta att berätta.

Linnea Torstensson är 27 år. Johanna Ahlm är 23, Isabelle Gulldén är 21 och försvarsgiganten – EM:s bästa, faktiskt – Johanna Wiberg är också 27.

Norskorna som vann guldet är äldre.

I JVM:s guldlag finns flera anmärkningsvärda talanger. Spelare som tvillingarna Linn och Lina Larsson från Lindesberg som nu spelar i Örebro och trimmas till att dominera offensiven. I jakten på en elitserieplats spottar de in mål.

Blir de lika bra defensivt är de på väg in i a-landslaget. Återväxten är med andra god.

Det mest bisarra är att när fotbollsallsvenskan bestämde sig för hur man skulle bryta ett par års dålig publicitet så bestämde man sig för att starta med ett derby (!) Djurgården-AIK.

Årets CD: Håkan Hellström – 2 steg från Paradise, Psykakuten – Maybe tomorrow.

Årets journalist: Elin Unnes, SvD.

Årets kolumnist: Johan Hakelius för de här raderna om rädslan för sverigedemokraterna efter valet: ”Och alltihop därför att ett gäng skåningar har limmat ihop vad sossarna stod för på femtiotalet med moderat lag och ordning, inga nya bensinskatter och finsk invandringspolitik.”

Årets röst: Petra Marklund.

Årets tv-serie: Big Bang Theory.

Årets axlar: Petra Marklund.

Årets svenska tv-serie: Våra vänners liv (med årets litterära svenska dramatikreplik: ”Men du avskyr ju Lasse Anrell”)

Årets armbågar: Petra Marklund.

Gott nytt år dåra.