Ge oss ett nytt frimärke

Anrell: Bli något så klassiskt svenskt som en ryssdödare

1 av 2 | Foto: Foto: BILDBYRÅN
FRIBERG SOM FRIMÄRKE? Sportbladets Lasse Anrell vill gärna se Max Friberg iklä sig rollen som ryssdödare i natt. Då kan det vara dags för ett nytt klassiskt frimärke.
SPORTBLADET

Vi hade ett frimärke med Foppas OS-straff.

Det blev ett nytt frimärke när Granlund gjorde sin Zorro-fint i VM – följt av frimärket som skickades ut över världen i går med hans nästan lika klassiska straffmiss

i semifinalen.

Jag säger: ge oss ett nytt frimärke i natt, Friberg.

Ge oss ett frimärke där du blir något så klassiskt svenskt som stor ryssdödare.

Foppa är självklart Peter Forsberg som ju gjorde den där magiska straffen mot Kanada i OS i Lillehammer 1994.

Corey Hirsch var halvvägs mot evigheten när han insåg att Forsberg lurat honom totalt.

Granlund heter Mikael i förnamn och är finländskt underbarn i hockeyvärlden och var med och avgjorde VM i Bratislava förra våren när Finland slog Sverige i finalen och Ryssland i semi.

Mikael Granlund är finländsk hockeyhistoria på samma sätt som Peter Forsberg och Mats Sundin är svensk.

Trots att han bara är 19 år.

Friberg då? Vem är det?

Ja, han heter Max i förnamn och han kommer från den ganska begränsade hockeymetropolen Skövde. Han kan följas på twitter och man kan också skita i att följa honom på twitter eftersom han inte sprider några direkta minnesvärda sanningar där.

Han kan följas i Timrå där han inte heller gjort mycket väsen av sig den här säsongen. På 28 matcher har han gjort ett mål och två assist.

Ett enda sketet mål.

Friberg – ett geni

Det är en av de saker Per-Erik Johnsson bör stå till svars för när hans tid i Timrå ska sammanfattas; varför lyckades han inte få detta målgörargeni Max Friberg att fungera i Timrå?

I junior-VM är han nu uppe i 13 poäng. Fem mål och åtta assist mot spelare som i flera avseenden är bättre än elitseriens spelare.

Mikael Granlund gick i förstarundan i draften som nummer nio.

Peter Forsberg gick också i första rundan – som nummer sex. Corey Hirsch gick i åttonde rundan – som nummer 169.

Max Friberg gick i runda fem – som nummer 143.

Så i det avseendet kanske Per-Erik Johnsson är en smula ursäktad. Men formen han visat i junior-VM i Calgary är inte helt sensationell; han har vräkt in poäng i alla juniorturneringar på landslagsbasis han deltagit i. Både 2010 och 2011 har han snittat nånstans runt en poäng per match. Det är mycket bra. Här i VM är hans snitt nästan 1,5 per match.

Straffen mot Finland var klinisk.

Kvitteringen var mästerlig när han anade den finske målvakten Sami Aittokallios taskiga belägenhet bakom mål och såg hur Johan Sundström tog position i ena sarghörnan. Och mycket riktigt kom den fatala rensningen – och mycket riktigt kom passen in framför mål dit Max Friberg hunnit ta sig och han sköt ett direktskott som Sami Aittokallio var chanslös på.

Blir en klassiker

Finalen i natt kommer att bli en klassiker.

Det var ju naturligtvis en överraskning att det blev Ryssland och inte Kanada.

Även om jag nog törs påstå att det är de två mest spelskickliga lagen som möts i finalen trots att det höll på att bli en överraskning igen och Kanada höll på att vända – i det här VM:et som är de obegripliga vändningarnas stora mästerskap.

Och en sak vet vi ju; allra bäst i junior-VM:s liga över lag som kan vända svåra underlägen är Sverige.

0–3 mot Ryssland blev 3–3 efter en äckligt disciplinerad upphämtning mot ett lag ingen trodde att svenskarna skulle ha en chans mot.

Och sen avgjorde Friberg och company redan i förlängningen.

0–2 mot Finland blev 2–2 efter vad jag skulle beskriva som en triumf för den närmast komiskt dumdristiga tron på att klassiskt spelövertag och bättre spel verkligen är det som avgör hockeymatcher.

För det är ju en sanning att så är det i verkligheten sällan; snabba spelvändningar avgör oftare, iskall tråkig defensiv i mittzonen där motståndarna trycks ut i sarghörnen – a la Finland i tisdags natt– avgör ännu oftare.

I natt avgör moralen.

Precis som mot Finland och mot Ryssland förra matchen avgör moralen.

Deras styrka – moralen

Starkast moral vinner.

Bäst Max Friberg vinner.

Jag hoppas ni hörde hur hela hallen buade ut honom när han skulle lägga sin straff mot Finland? De gillade inte hans målgest mot Schweiz.

Friberg var helt oberörd och hetsade dem att bua högre. Sen gjorde han mål. Kliniskt, som sagt.

Dags för ett frimärke med den gesten? Blåkulla-gesten.

Ryssarna har Yevgeni Kuznetsov. 13 poäng hittills han också. Hans styrka är hans psyke. Juniorkronornas styrka är dess moral.

Starkast hamnar på ett frimärke fortare än ett epostmeddelande landar i din brevlåda...