”Nu är det på
riktigt, Foppa”

Jag gick ut redan i höstas i ett Powerplay och konstaterade att Foppa ännu inte visat någonting som gör att han platsar i Tre Kronor.

Jag vill minnas att det gällde någon av alla dessa meningslösa turneringar som spelas för att göda de nationella förbunden.

Det var då. Har han visat någonting nu?

För jag menar, det är ju ingen meningslös turnering vi är på väg till den här gången. Nu är det på riktigt. Det är OS och Sverige är regerande mästare som ska försvara ett guld.

Platsar Peter Forsberg nu?

Jag svarar ja, om vi tittar på några enskilda sekvenser den här vintern.

Jag säger kanske, om vi tittar på statistiken som visar att han är bäst i elitserien när det gäller att lyfta ett lag. Modo utan Forsberg är ett av seriens sämsta lag. Modo med Forsberg är ett av seriens bästa. Det är enkel matematik.

Men - och här har vi ett litet problem - det räcker ju inte med att vara bäst i elitserien den här gången. För nu ska Tre kronor konkurrera med spelarna som är bäst i världen.

Mats Zuccarello Aasen ska till Vancouver, Janne Niskala också, Stefan Liv och Magnus Johansson.

Men, jag menar, det ska Sidney Crosby också. Ovechkin. Malkin. Henrik Sedin. Det är dem Peter Forsberg ska konkurrera med och på den nivån är han ju inte.

Inte ens nära.

Om man tittar på matchen i går så har den två ansikten.

Första halvan spelar Modo en bedrövlig hockey. Felpass på felpass. Brist på passion och fart och det är som om både tiden och skridskorna står stilla.

Miserabelt powerplay

Forsberg är inte bra.

De andra är inte bra heller. En eller annan bra pass lägger Foppa, men powerplayspelet är miserabelt och ofta hamnar hans passar på motståndarnas skridskor istället för på medspelarnas klubbor.

Bäst på isen är Andreas Dackell som var OS-aktuell han också - ett helt annat sekel. Han vann till och med ett OS-guld. 1994, om nån minns den turneringen...

Andra halvan gör Forsberg gör några enastående saker.

Han tar ner ett Brynäspass på tennis framför motståndarnas mål och är ensam med målvakten. Foppa passar blixtsnabbt bakåt. Där är det dock ingen. Tomt.

Jag tänker att hade det varit OS hade det kanske varit nån där, för i OS har han bättre medspelare. Såna som fattar.

Något annat som händer hela tiden är också att Foppa spelar pucken till Markus Näslund som skjuter, men skjuter ganska illa. Några andra får också bra passningar, tar emot och siktar - men skjuter över, bredvid eller inte alls.

Står för stilla

Ibland blir man inte bättre än sina medspelare.

Det gäller även Peter Forsberg.

Det är huvudskälet till att jag vill se honom i OS; tanken att få se honom med de allra bästa och se hur han skulle fungera med skyttar som Mattias Weinhandl, Nicklas Bäckström, Patric Hörnqvist, Loui Eriksson, Henrik Zetterberg, Daniel Alfredsson, Henrik Sedin, Daniel Sedin, Nicklas Lidström eller vem som helst i Tre Kronor.

Ett annat problem för Forsberg är att han själv står alldeles för stilla.

Jag vet inte om det är den gamla fotskadan som försämrar skridskoåkningen, men förhoppningsvis är inte de mindre rinkarna i OS negativa för Forsberg som nästan alltid står rätt men kanske behöver jaga mindre.

För står gör han faktiskt ganska ofta.

Helt still.

När Forsberg efter matchen i går fick frågan ”Hur laddad är du inför OS?” skrattade han bara med ihålig blick.

Innan han fick till ett pliktskyldigt ”Självklart” som ett besked att han är laddad.

Jag vet inte hur han till slut gör. Men jag tycker att han platsar i en svensk trupp.

Som kultspelare? Javisst.

Men också som en som kan göra skillnaden. I alla fall om medspelarna är på hans nivå.