DRAMAT KAN BÖRJA

FOTBOLL

Bank: I dag finns bara en fråga:

– Vilka vinner?

I går satte jag mig med Nanne Bergstrand och den unge Magnus Haglund för att fråga om allt annat.

De svarade.

Dan före dan.

Inne på Fredriksskans hålls Kalmarspelen i friidrott. 9,07 räcker för att vinna 60 meter för pojkar elva (jag kollar mest för att se hur det gått för Robin Söder). Samtidigt, på B-plan, kör Kalmar FF sin sista träning inför årets match.

Det är kvadraten, helplansspel, inlägg.

Åskådarantal: 18.

I den här miljön har Nanne Bergstrand byggt Sveriges bästa lag.

När han ska förklara pratar han om personlig utveckling, öppenhet, framåtsträvan, mod, om österländska insikter som jag avfärdat som kvasifilosofi på en sekund – om det inte vore för en detalj:

Resultaten.

– Det har gjorts en undersökning om ekonomiska resursers betydelse för framgång. I Sverige var det 84 procent. Så man kan säga att i Kalmar har vi 16 procent att jobba med. Det har vi gjort rätt bra.

Attack, Feyenoord och United

Vi sitter inne på kansliet och pratar. Det luktar unket, nåt i ventilationen eller rören. Nanne säger inget, jag antar att han vant sig.

Varför kan Halmstad eller Kalmar jobba långsiktigt – men inte storstadslagen?

– Ett ord: integritet. Man klarar inte att ha integritet. Trycket utifrån är så stort, till sist skyddar man sig själv och gör en förändring.

Hur närmar ni er seriefinalen?

– Det handlar mycket om att gå framåt. Många var nöjda med att försvara sig i Helsingborg, men det är viktigt att vi får in en attackvilja nu.

– Risken med matcher som mot Feye­noord är att vi blir för trygga i försvarsspelet. Sen vann vi mot Hammarby, det var försvarsspel där också. Men när vi inte sätter chanserna räcker det inte med att bara spela försvar.

Elfsborg har Ishizaki och Svensson borta.

– Ja, och det är så enormt viktigt med ett hotande passningsspel. Vi får se hur mycket de har kvar. Hos oss är Rasmus Elm överlägsen på det spelet.

Kommer han att bli en central spelare framöver?

– Ja. Han hamnar fortfarande för långt ner när han spelar där, och då har han ingen nytta av det. Men han måste in i mitten, för i ett internationellt perspektiv kan han inte spela på kanten. Han är inte snabb nog. Det är möjligt att han kliver in på mitten nästa år.

I cupfinalen hade ni er bästa sekvens när Rasmus tog större del i det centrala spelet.

– Absolut. Men han är plikttrogen, därför tar han sig inte tillräckliga friheter, trots att det är en fri roll.

Vilken är skillnaden mellan defensiv trygghet – som ni hade förr – och en offensiv?

– Spelidén måste vara densamma, och det är att få fram rättvända spelare i fart. Det är så det ser ut internationellt, det är inte många som spelar med två forwards. Det är som de sa i Brasilien när jag var där…

Parreira?

– Ja, han sa att det kommer att spelas fotboll helt utan forwards i framtiden.

Manchester United har ju redan gjort det, i princip.

– Ja, precis. Men det krävs mer och mer snabbhet.

Jag tycker inte att ni har särskilt passningsskickliga spelare – men att ni har ett väldigt bra passningsspel. Håller du med?

– Vi har utvecklat vårt kombinationsspel i sista tredjedelen, därför hamnar vi i fler mållägen. Samtidigt är vi fortfarande skickliga på fasta situationer och på kontringsspel.

Har ni lyckats bygga en vinnarkultur?

– Vi har fått in en tillit till framgång, kan man säga.

– Den absolut viktigaste kraften, om vi nu är en klubb, ett lag, ett politiskt parti eller ett helt land – det är framtidstro. Och det största hotet mot den tron här i Kalmar är om arenabygget inte blir av.

Och din egen framtid? Blir du helst en Guy Roux i Kalmar, eller vill du flytta ut i världen?

– Det är jag inte riktigt klar över. Innan ville jag bygga på ett ställe. Men nu … jag återvänder till arenan. Byggs inte den har jag svårt att se att jag kan vara kvar.

Nanne Bergstrand säger att han inte är så intresserad av att bli förbundskapten, men att ”det kanske vore intressant att testa”.

Han vill mest bara utvecklas.

Uppladdning och Niels Bohr

I dag kommer han att gå en promenad före samlingen, som vanligt. Han kommer att ladda med egna mentala bilder, och hålla en kort genomgång före matchstart.

Hur laddar du?

– Inför Feyenoord laddade jag upp med att se ”What the blip do we (k)now!?”, en film som baseras på kvantfysik. Såna filmer ger mig intressanta bilder.

Niels Bohr – kvantfysikens fader – var faktiskt målvakt. Han spelade i Akademisk Boldklubb.

– Där ser man, det fanns en koppling…

Det finns det alltid.

Nanne Bergstrand vet det mest av alla tränare i allsvenskan, och det är inte omöjligt att det är just därför hans lag spelar seriefinal i kväll.

– Det Nanne gjort, det hade han kunnat göra i Gefle, i Halmstad, kanske i Göteborg. Inte i Malmö, inte i Helsingborg, inte i Borås. Det går inte.

Magnus Haglund skakar på huvudet.

Buss, finanskris och ålder

Det är kväll, Elfsborg har kommit fram till Kalmar. Under bussresan ner har ordföranden Bosse ”Bank” Johansson förklarat finanskrisen i USA för tränarna.

Elfsborg har valt ett hotell utanför stan – ”det var ett jävla liv på Stadt senast” – och valet är rätt. Det är tyst som i graven.

Haglund utvecklar sitt resonemang:

– Sättet som Nanne gått till väga, att spela så extremt cyniskt i början funkar inte överallt. Det de gjorde 2004 är vad Ljungskile gör i dag, bara att de hade tre brassar. Det hade inte varit okej i Borås eller Helsingborg.

Styrdes du av det kravet när du kom till Borås?

– Ja, och för mig har det varit bra för min utveckling. Jag kommer från Halmstad; där gällde hårt arbete, fysik, försvarsspel. Brittiskt. Roy och Bob. Att sen ta med sig det goda därifrån och tvingas ta nästa steg, tvingas till något ytterligare – det var nyttigt.

Vad tycker du om Kalmars spel i dag?

– De har lyckats väldigt bra med att få spelare rättvända i spelet, att snart vara helt forwardslösa. De är jättebra på det.

Jag har alltid kallat Magnus Haglund för ”ung” i mina krönikor. En drift med att alla tragglade hans ålder – han är 35 – när han tog över Elfsborg. Nu pratar han om tryggheten som 127 allsvenska matcher ger, att han blivit bredare som tränare.

– Jag jobbar extremt hårt med att utvärdera varje match. Jag sitter flera timmar på natten efteråt och kollar dvd. En match tar mellan två och en halv och tre timmar, men jävlar vad det är bra.

Har du fler redskap nu än för tre år sen?

– Ja, det tycker jag. Jag brinner så mycket för att bli bättre. Jag tror att jag är en jävligt bra tränare om tio år.

En av årets lärdomar har Haglund och assistenten Peter Wettergren hämtat från studieresorna till Italien.

– Det handlar om hur vi ska jobba med samarbetet backlinje-målvakt-defensiva mittfältare. Det har varit ett genombrott i träningen.

–?Vi jobbar med numerära underlägen, sex mot åtta eller så. Jag såg det i Italien, och det är oerhört utvecklande.

– Spelarna får lära sig att ta ansvar, och när det väl är match får de en enorm trygghet i beslutsfattandet – för då möter de bara sex, fem, fyra spelare.

Där finns kanske förklaringen till ett av de tätaste försvaren i allsvenskans historia.

Återigen: Vad är skillnaden på defensiv och offensiv trygghet?

– Skillnaden blir ju mental, att Kalmar kan tänka att ”vi kommer att göra fyra mål” medan vi tänker att ”ingen jävel kan göra mål på oss”. Vi har satt en mental press på motståndarna.

–?Efter matchen mot Halmstad sa Janne Andersson att ”nu låg vi under med 2–0 efter 55 minuter, det går inte”. Då har man kommit långt, om man sänder de signalerna.

IFK Göteborg lyckades sätta sin prägel på cupfinalen, det är inte många som lyckas med det mot Kalmar. Hur gör ni?

– Vi får en lite annan struktur nu, det vi kommer att sakna mest med Stefan (Ishizaki) och Anders (Svensson) är deras bolltrygghet. Längd i anfallen, att vila med bollen.

Ni saknar mer tryggheten än deras offensiva hot?

– Som helhet kan vi tappa längd i våra anfall och lite av vår energi i balansen försvar–anfall. Vi kanske måste bli lite rakare, spetsigare.

Säkert.

När 2008 års två bästa allsvenska lag gör upp i kväll kommer det att handla mycket om snabbt anfallsspel. Elfsborg kommer att försöka sätta KFF:s backlinje i rörelse och försöka hitta dyklägen för James Keene och Lasse Nilsson inne i farliga ytor.

Kalmar kommer att variera tempot, och försöka hitta den rakaste linjen från Viktor Elms vänsterfot till Patrik Ingelstens högerfot (om han spelar).

Två kompetenta tränare möts, med två kompetenta lag, i två föreningar som vågat lita på dem.

I går var det Kalmarspelen på Fredriksskans, i kväll avgörs Kontinuitet Cup.

Jag tror på 0–0.

Jag hoppas att svensk fotboll lär sig av att titta på.