Det är helt rätt agerat av AIK – ett snabbt och snyggt straff

FOTBOLL

Gammal sanning:

Derby är derby.

Nya sanningar:

AIK är AIK. Djurgården är Djurgården.

Och det här är ingen match man vill försova sig till.

Olympia i Helsingborg, en halvtimme efter slutsignalen mellan HIF och AIK. HIF-tränaren Bosse Nilsson har just avslutat presskonferensen när han sticker in en fråga till Mikael Stahre.

– Du, vilka har ni härnäst?

– Djurgår’n! säger Stahre. Derby!

Och Nilsson kan inte hålla sig:

– Jaha, det blir en sån där tvåtimmarsmatch?

Det är så resten av Sverige kommit att se på Stockholmsderbyn. Har man tur spelas de klart, har man otur blir de två timmar långa. Den här gången har Bosse Nilsson rätt åtminstone i en sak: Det kommer att sluta med en katastrof i kväll, för någon, på något sätt.

Djurgården kan inte vinna, AIK kan bara förlora – och minsta avsteg från normaliteten (låt säga: 2–0 till AIK) kommer att vara en fruktansvärd smäll.

Djurgården orkar inte bli förnedrat. AIK står inte ut med tanken på att få en guldsmäll av Dif.

När guldgalna gulsvarta och kuvade blåblå går till Råsunda gör de det i väntan på en olycka.

Och hur mycket jag än försöker så kan jag inte se något annat än att det är Djurgården som kommer att råka ut för den.

Tjernström har dubbelt så mycket huvud

AIK går in i ett derby efter en vecka då de tagit akutlån för att rädda klubbens likviditet och efter en helg då klubbens mittfältsdirigent blivit avstängd av disciplinära skäl efter att ha försovit sig. ”Ingen större dramatik” meddelade klubben, och det känns som att det säger en del om hur man ser på Dulee Johnson. Lagets spelmotor plockas ut ur truppen inför det många upplever som årets viktigaste match. Men ingen dramatik. Det är sånt som händer. Business as usual.

Dulee Johnson har inte råd med så många fler misstag, och det är förstås helt rätt agerat, snabbt och snyggt, av AIK.

Just i den här matchen tror jag dessutom inte att det behöver försvaga laget lika mycket som det hade gjort i en vanlig match. Daniel Tjernström har inte hälften av Dulees fotarbete, men han har dubbelt så mycket huvud. Han har derbyn i blodet, en kaptensbindel tatuerad på överarmen.

AIK är AIK. De har en målvakt, ett försvar, ett mittfält och ett bättre anfall än på länge.

Djurgården har inget av detta. De vet knappt ens vilka de är längre.

När jag skrev att jag inte kan tänka mig att de vinner så ljög jag lite. Det går alltid att vinna fotbollsmatcher. Vad jag menar är att jag kan se AIK vinna på hundra olika sätt och att jag bara kan se Djurgården vinna på...

... två sätt, kanske?

Jag tror ju fortfarande att Hrvoje Milic har en stor spelare i sig, som bara behövt en tryggare miljö än Djurgårdens 2009 för att blomma ut. Men man kan inte räkna med att han ska göra det i matcher där gräset bara är en grön, tunn hinna över en avgrund.

Djurgården måste tro på sig själva

Dif behöver enkla mål, gratismål, den sortens mål de fått så oerhört sällan den här säsongen. Jeglertz järnkaminer har spelat en enda bekväm match i år, en enda match då de kunnat andas och känna sig starka och spela ut. Det var mot Brommapojkarna borta, och det är också enda gången då de fått utdelning på fasta situationer. Två skräpmål, andrabollar efter hörna och frispark, 2–0 och ett modigt lag.

Utöver det har Dif knappt träffat mål på fasta situationer. Toni Kuivasto satte en hörna mot Hammarby i våras och Daniel Sjölund har satt två straffar. Det är allt. Ett grisigt hörnmål kan öppna derbyt i kväll.

Den andra nyckeln för Djurgårdens del sitter i ett par rätt små skor.

Boyd Mwila är snabb nog för att slå Jos Hooiveld och Per Karlsson i en tjugometerslöpning, för att hinna först på en Mikael Dahlberg-skarv – frågan är bara vem som ska hitta fram med den sortens begåvade bollar.

AIK går in i derbyt med vetskapen om att man är AIK även utan Dulee Johnson, Djurgården går in för att försöka bli mer än man varit under hela säsongen. Tror jag på det? Nej. Tror de på det själva?

Det måste de göra.

Sent i går kväll gick jag in på Djurgårdens hemsida, avdelningen för ”toppnyheter”. Den första nyhet som dök upp hade rubriken ”Dahlberg vill vinna derbyt”. Det är ju bra att de vill.

I kväll har de 90 minuter på sig att visa ett par miljoner tvivlare att de kan också.