Bank: Österrike förde Hamrén ett steg närmare Brasilien

FOTBOLL

Det är aldrig för sent att göra ett viktigt fotbollsmål.

Sverige stångade i Solna, slet i Slovakien.

När det förlösande målet äntligen kom stod de i en hotellobby och var på väg hem.

Vi hade precis kommit tillbaka till hotellet, landslagsspelarna var på väg därifrån när smarta telefoner skickade ett rakt och enkelt meddelande från Dublin.

Irland–Österrike 2–2.

Ett sistasekundsskott från David Alaba dök in från 20 meter, och i samma sekund kvitterades Sveriges poängförlust mot Irland från i fredags.

Erik Hamrén pumpade med armen. Han är närmare VM idag än han var igår.

Men hur mycket klokare blev han på vilka han tänker ta med sig på resan dit?

Ungefär så mycket man kan begära.

Redan när kapten Hamrén tog ut laget kunde vi se att den här matchen handlade mer om att se vad individuella spelare vill och kan än att hitta bästa möjliga system eller, för all del, resultat.

Om han velat satsa fullt ut på balans och vinst hade han, till exempel, valt att spela med Behrang Safari (han är så enfotad att han kunnat ställa upp i Paralympics) till vänster och Oscar Wendt till höger.

Wendt fick chansen till vänster, Samuel Holmén fick chansen på innermittfältet bredvid Anders Svensson, Kristoffer Nordfeldt, Mikael Antonsson och Erkan Zengin fick ­alla chansen från start.

Eller… chansen och chansen.

De fick gå in i ett kylskåp till arena – både Ola Toivonen och Behrang Safari drog på sig en otäck hosta – och försöka spela konstruktiv fotboll på en gräsmatta som var varken gräs eller matta.

Sverige hade inte spelare för att spela rak fotboll. Sverige hade inte ens en struktur för att göra det.

För andra matchen i rad spelade de fotboll i ett system som bygger på att man klarar att etablera ett högt anfallsspel, få med flera spelare fram och hota med instick.

För andra gången på fem dagar var de inte nära att lyckas med det.

Sveriges b-lag mötte ett slovakiskt b-lag (Hamsik och Skrtel var de enda som var kvar från startelvan i kvalmatchen s­enast), satte försvarsprinciperna riktigt bra, men skakade bara fram en enda ­riktigt bra målchans på 90 minuter.

Precis som mot Irland var Tobias Hysén ­ensam längst fram, precis som då var det minst en spelare för lite för att kunna låsa bollar och börja anfalla med annat än rättvända spelare. Det blev snäppet bättre med en felvänd, rörlig Erton Fejzullahu, men inte tillräckligt.

Erik Hamrén har i väldigt många matcher misslyckats med att övertyga mig om att Sverige har ett lag som kan låsa fast bollar med en ensam anfallare som inte heter Zlatan Ibrahimovic

Men för all del: på vägen till ingenting såg det ibland ut som någonting.

Med Holmén/Svensson som mittfältspar fanns det utrymme för Erkan Zengin att ­glida in framför och kombinationsspela med Ola Toivonen. Han gjorde det oavbrutet, vågade mycket och vann en hel del.

– Det var lätt att spela med honom, han visade sig hela tiden och vi funkade bra ihop, sa Ola Toivonen.

Erkan var den av de nya som överraskade mig mest. Dessutom var han så fin när han försökte värma två små femåriga maskotar ute i kylan före avspark att han förtjänade överbetyg bara för det.

Mer då?

Kristoffer Nordfeldt var – trots ett par omogna ögonblick – bäst i ­Sverige och ställde sig på allvar i utmanarkön bakom Andreas Isaksson. Mikael Antonsson var utan att glänsa så bra som han ju är, den bolltryggaste mittback vi har. ­Oscar Wendt får fortsätta försöka imponera sig in via Mönchengladbach-­vägen, för mot Slovakien slarvade han snarare än stärkte sin status.

Matchen var medioker, men spelarinventeringen hade alltså sina poänger.

Några väckte nya frågor. Andra gav gamla svar.

Anders Svensson behövde bara tre, fyra bollkontakter för att visa att han fortfarande vet hur man driver upp tempot med så små, så enkla medel. Svensson bytte tröja med Marek Hamsik i paus, han var så långt den ende som förtjänade att göra det.

Den som ville ha underhållning fick inget. Den som ville ha positiva individuella besked fick en del.

Den som ville ha en bredare väg mot Brasilien fick ett slutsekundsskott från David ­Alaba.

Sämre dåliga kvällar har vi haft.