BANK: Det är ett svek mot sporten att stoppa henne

Sen frukost på en uteservering, tidig middag på en annan. Sol i ansiktet, en apfelstrudel, gårdagens Le Figaro, och så på kvällen en bit av paradiset: en Belliniduett med Elina Garanca och Edita Gruberova i Wiener Stadthalle.

Ibland är det skönt att resa.

Ibland, som för en 20-årig gymnast, är det absolut nödvändigt.

Veronica Wagner får inte åka till OS. SOK släppte bomben mitt under fotbolls-EM, dan före midsommarafton. 

I tv-serien Vita huset kallar de dan före helg för ”kasta ut-skräpet-dan”, en dag då du kan släppa obekväma nyheter utan att någon orkar bry sig.

Men vi är många som bryr oss.

SOK sätter krokben på henne

För fyra år sedan satt jag i Aten en blöt, varm morgon och såg Veronica Wagner tävla mot världen och en skadad högerfot. Det var så stort. En svensk gymnast i OS. Och så gjorde hon det med DEN utstrålningen, som en svensk Kerri Strug med allt framför sig.

Jag ska vara tydlig här:

I min värld hade det räckt om Veronica Wagner kunnat åka till Peking, slå en kullerbyta, vinka till publiken och åka hem igen.

Det hade varit värt varenda krona.

SOK har investerat två miljoner i henne de senaste åren, men när det bränner till – när hennes läkare ger klartecken och när hon just visat, på SM, att hon håller – så sätter SOK ut ett fett, stelt krokben.

De kör över hennes läkare. 

De kör över hennes förbund.

De kör över en 20-årig idrottare som burit sin sport i fyra år.

Veronica Wagner har förtjänat sin plats. Hon kvalade sig till den i Stuttgart-VM i september, och hon behöver den.

För sin sport – och för sig själv. OS är den chans en gymnast har att synas, locka sponsorer, slå sig in i det där stora, allmänna medvetandet.

– Jag vill inte dit för mitt egos skull, utan för min sports, säger Veronica när jag ringer upp.

Hon har ett förtjusande ego, verkligen,­ men det är framför allt ett svek mot sporten gymnastik att stoppa henne.

Lika för alla – skitsnack

En sund målsättning för Wagner i OS hade varit ett personligt rekord i bom. Det hade kunnat räcka till en topp-tio-placering, men framför allt hade det betytt oerhört mycket för en stor, svensk sport som sällan syns.

Man kan säga att det ska vara lika för alla, men det är skitsnack. På samma sätt som ett svenskt basketlag i OS skulle betyda mer än ytterligare en kanot så är en gymnast i OS värd mer än tre bågskyttar. Gymnastik är en bred sport, en bred kvinnosport, och Veronica Wagner är dess enda ­internationella ansikte.

När jag surfar in på internet hittar jag en nystartad namninsamling med rubriken ”Veronica Wagner till OS”. 970 namn. Ett jag känner igen:

Alicia Sacramone, USA. Världsmästare i fristående 2005.

Det spelade ingen roll att SOK kastade ut skräpet på rätt dag. 

Det var många som kände att det luktade illa ändå.