KNOCKARNA

Klart för final – men André Bikeys idioti överskuggar fotbollen

1. Läkarteamet har kommit in på plan för att behandla den kamerunska backen Rigobert Song efter en sammanstötning i det egna straffområdet. André Bikey (i nederkant av bild) tar sats mot samlingen.2 Den kamerunske backen rusar rakt in i en av funktionärerna... 3 ... som får en rejäl knuff och faller mot marken. Domaren drar upp det röda kortet och André Bikey lämnar planen under kraftiga protester. Utvisningen skedde på tilläggstid, Kamerun höll sedan ifrån till en 1–0-seger.
Foto: EUROSPORT
1. Läkarteamet har kommit in på plan för att behandla den kamerunska backen Rigobert Song efter en sammanstötning i det egna straffområdet. André Bikey (i nederkant av bild) tar sats mot samlingen.2 Den kamerunske backen rusar rakt in i en av funktionärerna... 3 ... som får en rejäl knuff och faller mot marken. Domaren drar upp det röda kortet och André Bikey lämnar planen under kraftiga protester. Utvisningen skedde på tilläggstid, Kamerun höll sedan ifrån till en 1–0-seger.
SPORTBLADET

Hur långt är avståndet mellan triumf och skam?

Ungefär lika kort som vägen mellan Ytterby och Accra.

Kameruns André Bikey knuffade sig in i fotbollshistoriens skamhörna, och de enda som inte häpnar är ett par hundra västgötar. De har sett honom göra det förr.

Favoriterna föll, och den så kallade drömfinalen försvann.

Knallarna från Ghana hördes långt utanför Afrika, men ändå tror jag inte att det är Egyptens blixtrande kontringsfotboll det snackas om vid världens kaffeautomater den här förmiddagen.

– Såg du vad som hände i afrikanska mästerskapen i går?

Svaren handlar knappast om Mohamed Aboutreikas bollfördelande eller Amr Zakis kanoner.

– Ja, herrejävlar, den där snubben som sänkte funktionären. Vilken dåre.

Numera tycks alla stora mästerskap generera en jubelåsna – och när Readings unge mittback André Bikey vaknade i morse så var han med i samma idiotklubb som Mido och Zinedine Zidane.

Vid kaffeautomaterna lär det skakas på huvuden och ryckas på axlar:

– Vad höll han på med egentligen, den där Bikey? Hur tänkte han?

Den som vill ha svar på frågorna bör följa spåret hela vägen från Accra i Ghana till Ytterby utanför Kungälv.

Skallade Örgrytespelare

I augusti 2006 spelade Örgryte mot Reading på Ytterns IP.

Det var bara en träningsmatch, men en kille tappade huvudet fullständigt.

– Han sparkade upp mot mig efter en närkamp. Då sa jag några väl valda ord, och han svarade med att skalla ner mig.

ÖIS tonåring Simon Chekrou tycktes smått chockad när han berättade om överfallet han drabbats av.

– Som tur var tog det i pannan, och jag blev inte skadad.

Så fort domaren visat upp det röda kortet gick André Bikey in i omklädningsrummet och började packa sin väska.

Han var inhämtad på provspel från Lokomotiv Moskva, och när han hörde hur publiken buade åt honom var han säker på att han bränt sina chanser.

I efterhand har han förklarat:

– Jag tror att det hände eftersom att jag var så desperat att göra bra ifrån mig på provspelet, men jag visste att jag hade gjort ett misstag. I det ögonblicket trodde jag att allt var slut.

Readings manager Steve Coppell tänkte mycket riktigt om. Han drog tillbaka erbjudandet om ett permanent kontrakt, men erbjöd i stället ett ett-årigt låneavtal.

– För att se om jag kunde förändra min mentalitet.

Utvisad i sin andra match

I sin andra Premier League-match ställdes Bikey mot Chelsea. Han blev utvisad efter att ha foulat Didier Drogba.

Steve Coppell förlät återigen kamerunaren, medan en astrolog gick ut och hävdade att hans horoskop för alltid skulle föra med sig ”hett temperament och anfall av vrede”.

André Bikey är en väldig mittbackstalang, men vid 23 års ålder har han redan förbrukat en livstidsranson av sistachanser.

Frågan är om han får särskilt många fler nu – eller om han enbart kommer att bli ihågkommen som den där dåren som spårade ur totalt i de afrikanska mästerskapen 2008.

Övriga slutsatser?

Att det inte går att vinna ett mästerskap utan anfall, Ghana.

Att det inte går att vinna ett mästerskap utan målvakt, Elfenbenskusten.

All heder till Kamerun, ännu lite mer heder till Egypten.

De har inte turneringens bästa spelare – det har ofrånkomligen de två besegrade förhandsfavoriterna – men de har turneringens bäst organiserade och bäst komponerade lag.

Och då spelar man final.

Fotbollens grundläggande maximer gäller lika mycket i Afrika som de gäller någon annanstans.