Krönika

Kristina Kappelin

Styrkeförhållandena på väg att vända i Milano

SPORTBLADET

Krisen i Inter förvärras efter fiaskot i derbyt. Rafa Benitez blir alltmer isolerad och får ta all kritik, även den han inte förtjänar.

Foto: AFP

Zlatan är onekligen ett fenomen. Han stärker Milans serieledning tack vare derbysegern och flyttar i samma drag ner sina två tidigare klubbar, Inter och Juventus. Även i italiensk press är Ibra i fokus för eftersnacket om derbyt. Milans seger beskrivs på flera ställen som verket av ett enastående one-man-band vid namn Zlatan Ibrahimovic. Hittills har han alltid levererat minst en ligaseger till sina italienska klubbar. Milan är i skriande behov av att återta sin ställning i italiensk fotboll och Zlatan har fått klubbledningen och fansen att börja hoppas.

Så är då styrkeförhållandet på väg att vända i Milano,

efter Inters långa dominans, även den delvis beroende av Zlatan. Klubben har nu nio poäng färre än vid samma tid i fjol och ligger sex poäng efter Milan, en position

Inter delar med Juve.

Var såhär det brukade se ut

Man hajar till när man ser den nya ordningen i tabellen. Det var så länge sedan Inter var i den här situationen att man glömmer att det var så här det brukade se ut. Inter hade många stjärnspelare, men inget lag och Massimo Moratti funderade hela tiden på om han inte borde byta tränare.

Han visade förvånansvärt stort tålamod med Mancini och skulle antagligen ha anställt Mou på livstid, om inte den fantastiske José fått nog efter två säsonger och grand slam. Mourinho vet att man ska lämna festen när man har som roligast.

Framgång skapar mättnad

Efter derbyförlusten verkar inte direkt partystämning råda på Appiano Gentile. Inter uppges känna sig som löven på träden på hösten, det vill säga färdiga att falla ner. Italienska tidningar spekulerar redan i att Romas föredetting Luciano Spalletti uppvaktas av Inters kedjerökande, lätt melankoliske och i själen otålige klubbpresident.

Massimo Moratti höll för en gångs skull hårt i plånboken i somras. Han tänkte förmodligen att laget inte behövde förstärkning, eftersom Inter hade vunnit allt som gick att vinna. Paradoxalt nog var det just därför han skulle ha aktiverat sig på spelarmarknaden, sålt några stora namn och köpt några nya. Framgång skapar mättnad hos många. Det är svårt att hitta ny motivation. Med nya spelare kommer ny entusiasm. En ny tränare som ska ta över efter en triumferande säsong, bör också få välja några egna, nya spelare, som känner sig handplockade och därmed blir trogna bundsförvanter.

Som det nu är verkar det enda som besjälar laget och klubbledning vara en sorts ”Mourinho blues”.

Bleka skuggor av sina forna jag

De spelare som gav upphov till förra säsongens storverk är bleka skuggor av sina forna jag och flera av dem är skadade. Morattis främsta kritik mot spelare och tränare är inte att de förlorade utan att de inte en enda gång var farliga, inte bjöd tillräckligt motstånd, knappt ens sköt på mål. Frågan är nu om det nuvarande tillståndet beror på att Mourinho vred ur sina spelare som trasor eller om Benitez bedriver spel och träning på ett sätt som spelarna inte vill eller kan ta till sig och som dessutom utsätter dem för större fysiska risker än tidigare.

Framtiden ser inte ljus ut och ändå står mycket på spel under den närmsta tiden, i Serie A och Champions League. Dessutom är det snart dags för klubbarnas VM i Abu Dhabi, där Inter spelar semifinal den 15 december. Inters lägst ställda mål är att vinna finalen i den turneringen den 18 december. Om de inte lyckas med det, är bye bye Benitez ett faktum.