Radiosporten får mig att längta efter bilköer

Leifby: Det är det mest sällskapliga sportmediet vi har – till och med på BB

Fött tillsammans med skött  På BB lyssnade Marcus Leifby på Radiosporten där Bengt Skött refererade skidskytte. ”Det är snudd på sjukt, jag vet, men nu blev det så. Någon trygghetsgrej, antar jag. Lite distraktion. Radiosporten är det mest sällskapliga sportmediet vi har”, skriver Leifby. På bilden intervjuar Bengt Skött Johanna Alm i OS-byn i somras.
Foto: SCANPIX
Fött tillsammans med skött På BB lyssnade Marcus Leifby på Radiosporten där Bengt Skött refererade skidskytte. ”Det är snudd på sjukt, jag vet, men nu blev det så. Någon trygghetsgrej, antar jag. Lite distraktion. Radiosporten är det mest sällskapliga sportmediet vi har”, skriver Leifby. På bilden intervjuar Bengt Skött Johanna Alm i OS-byn i somras.
SPORTBLADET

Det är inte alla som har fött – tillsammans med Radiosportens Bengt Skött.

Men det har vi.

Det är därför tv-krönikören och cineasten Jan-Olov Andersson har vikarierat här, och därför vore det väl inte mer än rätt att jag avlastar honom när filmfestivalen i Cannes drar igång senare i vår.

För tre veckor sedan fick jag och min Lina en liten dotter, hon missade Sportspegeln precis och kom till världen 21.33.

När vi satt där i förlossningsrummet på Danderyds BB och klockade värkar knäppte vi på radion. Lina försvann in i lustgasdimman och jag ”råkade” ratta in P4 – och hamnade hos Radiosporten.

Bengt Skött refererade det sista loppet i skidskytte-VM, svenskarna körde straffrundor och vattnet gick.

Det är snudd på sjukt, jag vet, men nu blev det så. Någon trygghetsgrej, antar jag.

Lite distraktion.

Radiosporten är det mest sällskapliga sportmediet vi har.

Internet har vänt upp och ner på både tidnings- och tv-världen, vi läser artiklar och krönikor digitalt, följer allt live, kommenterar och twittrar.

Det viktiga är vad som sägs

Tidningsredaktionerna har börjat göra tv, tv-redaktionerna har börjat skriva, allt streamas, vi kan följa det i burken, med datorn, på läsplattan, i 3D, HD och, om vi vill, på BB. Men Sportradion är vad den alltid har varit.

Den finns som app och i våra telefoner, men innehållet har inte förändrats över åren, oavsett om vi använder en smartphone eller folkhemsreliken som står kvar där ute i köket.

Sportextra-kvällarna är som timslånga odysséer genom Idrotts-Sverige.

Vi färdas från den ena arenan till den andra, från damhandboll i Skövde till bandy i Edsbyn, från juniorsport till hockeyslutspel. Så långt ifrån skvallret och det sensationella det går att komma. Det viktigaste är inte att gapa högst och mest, det viktiga är vad som faktiskt sägs, och det är kvalité rakt igenom.

Magnus Wahlman och L-G Jansson, radions hockeyexpert sedan 1990, sitter i Gävle, de kan sin hockey, det är trevligt men vi måste vidare, det har blivit mål någon annanstans.

Vi slutar skramla med disken, tar en paus i hackandet, vänder örat till. Är det tyst i arenan vi kommer till?

Då är det nog bortalaget som har gjort mål. Fan.

Resan går vidare, till Per Kahl i Vänersborg, han är på bandy.

Ett tiotal hemma­supportrar står och brölar i bakgrunden, någon har släpat med sig en trumma.

Vi mellanlandar i studion, hos Roger Burman och Lena Sundqvist, får några telegram, ett par dambasket-resultat, en låt.

Belinda Carlisle.

Igen.

Njutbart och rogivande

Vi har aldrig träffat personerna som verbalt målar oss bilder, vi vet knappt hur de ser ut, ändå känner vi dem.

Varenda en.

Christer Jonasson har varit i Sundsvall och i Ö-vik (han borde få dispens för att fortsätta säga Kempehallen) fler gånger än någon annan i hela världen.

Christian Olsson kan beskriva en ismaskins monotona rutt så att det låter som något från ”Ett med naturen”. Vi är ”Dagge” med Dag Malmqvist.

Det är njutbart och rogivande att inte se vad som händer, att vara helt utlämnad till någon som betraktar, att få använda sin egen fantasi.

Radiosporten är det enda som kan få mig att längta efter en bilkö.

Det händer att jag faktiskt hoppas på kvällslånga strömavbrott mellan 19.03 och 22.00.

Du älskling, jag tar disken i kväll, igen.

Här är tv-veckans...

Annamaria Jansson är huvudkommentator i mötet Syrianska–Halmstad.
Foto: SCANPIX
Annamaria Jansson är huvudkommentator i mötet Syrianska–Halmstad.

JA!

Vi får tyvärr inte se Glenn Strömbergs omöjliga kamp mot myggen på Stadsparksvallen i Jön­köping (det blir Fjäll och Nannskog) men SVT:s Svenska cupen-satsning är ändå glädjande på flera sätt. I helgen skrivs dessutom tv-historia. Annamaria Jansson kommenterar Syrianska-Halmstad i SVT Play och blir, så vitt jag vet, första kvinna att huvudkommentera en fotbollsmatch i svensk teve. Det var inte en dag för tidigt.

Nej!

Om jag har förstått det hela rätt så är det nya med Nya Sporten i TV4 att Nya Sporten är tio minuter kortare än Gamla Sporten och att Nya Sporten ska gå på en ny tid (19.10) vilket alltså är 20 minuter tidigare än Gamla Sporten. Det var allt. Med tanke på vad TV4 anser vara ”‘nytt” kan vi säkert räkna med ett tungt avslöjande redan i helgen. Va!? Har Olle Nordin fått sparken som svensk förbundskapten!?

Till sist...

Jag ser fram emot att se Sotji-OS i Viasat nästa vinter. Jag tror att det kommer att bli riktigt bra. Och ni har väl inte missat nostalgikanalen ”Viasat 2014”? En sån har jag väntat på.