Laul: Den enda röda tråden hos topplagen

BORÅS. De tre senaste omgångarna har först Elfsborg, sedan Häcken och till sist Malmö förlorat poäng och tappat serieledningen.

Jag har letat, letat och letat men bara hittat en röd tråd:

Alla förnekar att det har berott på "guldfrossa".

Jag var på Nya Parken i 27:e omgången dit Elfsborg kom som serieledare men förlorade mot IFK Norrköping med 2-1. Jag var på Rambergsvallen i den 28:e när Häcken ledde allsvenskan men föll mot Kalmar med samma siffror. I omgång 29 satt jag på Swedbank Stadion och såg Malmö tappa greppet om Lennart Johanssons pokal efter 1-1 mot Örebro.

Gemensamma nämnare?

Inte många.

I Häckens och MFF:s matcher handlade det om tappade ledningar och insläppta mål strax efter minut 60 då tröttheten brukar sätta in och spelet öppnar upp sig. Men vid Elfsborgs förlust mot IFK Norrköping var bilden den motsatta. "Peking" ledde med 2-0 redan efter 20 minuter.

Inte heller Häckens och Malmös poängförluster är helt jämförbara. Häcken blev försiktiga och tog ett steg bakåt – MFF jagade på framåt efter ett 2-0-mål trots att Örebro gjorde två offensiva byten.

Däremot släppte både Häcken och MFF in mål efter individuella misstag från spelare på positioner där lagen är som svagast. I Häcken sjabblade högerbacken David Frölund och målvakten Christoffer Källqvist – i Malmö gjorde Simon Thern ett juniormisstag när han slutade spela i tron att domaren skulle blåsa frispark.

Ishizaki fräste ifrån

Även här bryter Elfsborg mönstret då det snarare handlade om misstag från tränaren Jörgen Lennartsson som plötsligt bytte spelsystem till 4-5-1 och satsade på en formsvag Daniel Mobaeck i mittförsvaret som hade stora problem.

Ingen tydlig röd tråd, alltså. Kan skador och avstängningar kanske vara en sådan?

Nix, Malmö hade bästa laget mot Örebro, Elfsborg var hyfsat intakta på Nya Parken medan Häcken saknade ett par viktiga namn mot Kalmar.

Finns det en "hemma-borta"-faktor?

Nope. Elfsborg hade visserligen bortaplan men Häcken och Malmö spelade hemma.

En underlagsproblematik?

Inte det heller. Elfsborg trivs på plast, övriga på gräs.

Uppträdde spelarna nervöst?

Inte vad jag kunde se.

Hade de ätit och sovit dåligt? Det är förstås möjligt men låter konstigt på den här nivån, i det läget.

Det finns inte många synliga, röda trådar i de här matcherna – men det finns en, nämligen det lätt irriterade svaret du efteråt får på frågan om poängförlusterna beror på det spända läget, en så kallad guldfrossa:

– Nästa fråga, fräste Stefan Ishizaki efter förlusten mot Norrköping.

– Fanns inte en tillstymmelse, sa Häckens Peter Gerhardsson efter 1-2 mot Kalmar.

– Vi märkte inte av det på något negativ sätt, menade Rikard Norling i torsdags.

Exakt vilka områden "guldfrossa" omfattar är det nog ingen som riktigt vet, ej heller om det verkligen existerar. Men det finns ett uppenbart behov av att svära sig fri från dess eventuella effekter. Kanske har Elfsborg, Malmö och Häcken något att lära för framtiden genom att djupintervjua spelarna om de här matcherna: hur mådde dem, vad gjorde dem och hur kändes det?

Allt talar för Elfsborg

På söndag springer Elfsborg ut hemma på Borås Arena och av sådant vi kan förstå och mäta talar nästan allt till Elfsborgs fördel: de är bättre än Åtvidaberg enligt tabellen, de är 2000-talets bästa, allsvenska hemmalag, de har precis hittat formen efter en besvärlig höst och de gör mål igen.

I morgon framåt fem-snåret vet vi vilken sorts frågor det finns anledning att frossa i.

SENASTE NYTT

Sportbladet

Visa fler
SPORTBLOGGAR

Populära bildspel via Shootitlive