Laul: Brist på energi och fart i AIK

SPORTBLADET

På tre matcher har AIK använt tre olika anfallspar men bara tagit en trepoängare och endast gjort tre mål.

Inför derbyt mot Djurgården i fjärde omgången hänger två frågor tunga över Andreas Alm: 

Hur ser ska AIK:s egna spel se ut? ­Eller är taktiken att anpassa sig efter motståndet?

Låt oss börja med tabelltrean Örebro som lämnade Friends med en turlig men välförtjänt poäng. 

Som tränaren Peo Ljung sa:

– Det var kul att komma hit, det var kul att se hur grabbarna växte med uppgiften.

Det är bara att hålla med. Efter att AIK tagit en tidig ledning och ägt första halvlek började ÖSK sakta men säkert utnyttja ”tre-mot-två”-övertaget på centralt mittfält. Nordin Gerzic flyttade bollen framåt och växlade kant med framgång. 

Det dröjde dock innan det gav resultat, och det blev till slut en AIK-bjudning som ledde till 1–1.

Inte alls orättvist

Målvakten Kenny Stamatopoulos stördes av en tuva vid ett (onödigt?) hemåtspel från Alexander Milosevic, ÖSK-anfallaren Shpëtim Hasani fick sitt första och enda tillfälle i matchen och avslutade säkert.

Det var alls inte orättvist.

Nykomlingen hade ”tjänat ihop” till kvitteringen genom chanser som Patrik Haginges nick över öppet mål från nära håll, och Nordin Gerzic frispark i ribban (Stamatopoulos svarade sedan för en vaken räddning på returen).

Högeryttern Ahmed ­Yasin var den som hotade oftast och mest. Nog borde han fått en straff när han knuffades omkull av ”Nisse” Johansson tidigt i matchen. Domaren Johan Hamlin friade trots bra position. Hamlin friade även när Yasin gick omkull i straffområdet i slutet av matchen.

ÖSK har trots en sen korrigering från 4–4–2 till 4–3–3 (inför premiären) öppnat allsvenskan med sju poäng, är obesegrade och har kvaliteter som gör att de definitivt inte ska behöva dras in i någon bottenstrid.

AIK såg ut som AIK gjort i de två inledande matcherna: De etablerade spelarna klev inte fram, det var brist på energi och fart. 

Skapade få chanser

Mot Örebro hade ­Andreas Alm beordrat Celso Borges till en ­offensivare position med resultatet att AIK emellanåt spelade med fem man på linje längs ÖSK:s försvarsfyra.

Trots så mycket folk runt straffområdet skapade AIK förvånansvärt få chanser.

– Jag tycker att bollen borde ha hamnat där inne på ett bättre sätt. Yttrarna borde ha kommit till fler inläggslägen själva, analyserade Alm efteråt.

Men att skylla på inläggsspelet räcker inte som förklaring till AIK:s svaga inledning av årets allsvenska. Lagets anfallare har totalt fyra avslut på mål (Goitom två, Kennedy och Markkanen ett vardera).

Med tanke på att de har mött tre lag som backat hem – och ofta spelat nära straffområdet – låter det som väldigt få avslut från forwards.

I premiären mot IFK Göteborg valde Alm snabbhet (Kennedy) och klokhet (Goitom). Mot Gefle valde han storlek (Markkanen) och klokhet. Mot Örebro storlek och snabbhet.

Är AIK ett lag som tänker anpassa sig ­efter motståndet i år? Eller hur vill Andreas Alm egentligen spela framåt? 

De första matcherna har inte gett något svar. Och inläggsspelet är som alla kan se inte det enda problemet.