Ersätter chansningen med en ny chansning

Alfelt: Magnus Pehrsson förde upp Sirius till superettan – that ́s it

SPORTBLADET

MALMÖ. Magnus Pehrsson förde upp Sirius till superettan.

That ́s it. Större framgångar har den nye MFF-tränaren inte under sina 13 år som ledare.

Den trots SM-guldet misslyckade chansningen Allan Kuhn ersätts av en ny chansning och vi kan bara konstatera att det är så verkligheten ser ut även för Sveriges överlägset rikaste klubb. En halv miljard på banken är som jänken säger jordnötter i branschen.

MFF i dag har två måttstockar för sin verksamhet.

Att vara bäst i Sverige vartenda år.

Det kan pengarna fixa ihop med de inneboende kunskaperna och självsäkerheten som decennier av framgångar har skapat i klubben.

Andra målet är spel i Europa som vi så märkligt säger om att vara med i de ekonomiskt lukrativa turneringar som spelas i den världsdel vi alltid tillhört.

Det är tuffare.

Varför Magnus Pehrsson har större chans att lyckas med det än Allan Kuhn skulle ha vet varken jag eller de i MFF:s styre som valt att ersätta den ene med den andre. Det är mindre än ett år sen som samma män i samma lokal satt och sa att de var mycket förhoppningsfulla och nöjda med sitt tränarval och som lika nöjda i dag satt och förklarade varför Magnus Pehrsson är rätt man att ersätta den då utvalde.

Inget vet vad som kommer att hända

Sanningen är såklart att Daniel Andersson, Niclas Carlnén och vem mer som varit inblandad i processen självklart inte har en susning om vad som kommer att hända.

Allting på den här nivån är och förblir chansningar.

Bob Houghton revolutionerade svensk fotboll.

Hur många klubbar har han fått sparken ifrån sen dess? MFF är åtminstone en av dem.

Geniet Roy Hodgson hånas i England efter sin avslutning med det engelska landslaget.

Hans Cavalli-Björkman sa till mig att MFF var tvunget att göra sig av med honom. Efter fem raka seriesegrar.

Guus Hiddink, José Mourinho, Jürgen Klopp, Carlo Ancelotti ... alla har de hyllats. Alla har de fått sparken.

Vad kan han tillföra som Kuhn saknade?

En tränare blir aldrig bättre än hur bra hans spelare presterar på planen. Om tränaren sen ger spelarna taktisk trygghet eller håller uppe humöret på dem med en positiv attityd spelar inte så stor roll.

Vem som vet mest om fotboll av Allan Kuhn och Magnus Pehrsson går inte att mäta.

Båda har erfarenhet av toppfotboll från flera olika synvinklar och jag har faktiskt ingen aning om vad som gör att MFF-ledningen i dag tror mer på Pehrsson än den man trodde stenhårt på för ett år sedan.

Även om Malmö haft råd att gå på branschens allra största ... Pep Guardiola, Mourinho,

Wenger ... hade det givetvis inte garanterat någonting alls. Fortfarande hade det varit Markus Rosenberg, Magnus Wolff Eikrem, Jo-Inge Berget och de andra på planen som fått fixa resultaten. MFF är och förblir en språngbräda ut mot den stora fotbollsvärlden såväl för spelare som för tränare.

Så vad kan då Magnus Pehrsson tillföra som Kuhn saknade?

Utan att ha varit en fluga på MFF-omklädningsrummets vägg tror jag mig veta att åtminstone de mer rutinerade MFF-spelarna inte uppskattat ett ledarskap som mer byggt på en kompismässig otydlighet jämfört med den styrning som krävdes under Åge Hareides tid.

Klara linjer

Magnus Pehrsson säger att han är väldigt klar över sin spelidé och att han som tränare kommunicerar ut den tydligt. Ingen spelare ska kunna tveka om hur man ska ta sig till genombrott i anfallen och när man använder högt respektive lägre försvarsspel.

Klara linjer för alla inblandade att rätta sig efter.

Frånsett kanske en som ofta har en betydande del i hur slutresultatet blir.

Den nyckfulla verkligheten.