Pressläktaren är ingen plats för hejaramsor

SPORTBLADET

Så, nu ska vi reda ut saker en gång för alla.

Det sägs mycket dumt, men så här är det:

Om Sverige går bra i EM säljer vi som satan.

Men vi skulle ändå aldrig ägna oss åt hejaklacksjournalistik.

Jag erkänner, jag har syndat. När Zlatan gjorde sitt klackmål mot Italien i EM 2004 och i andra stora blågula ögonblick.

Då har jag brutit mot den oskrivna regeln, den om att man aldrig får visa känslor på pressläktaren. I vanliga fall har jag aldrig några problem mot det. Men när Sverige spelar, då klarar jag inte alltid att låta bli att jubla och svära. Så tror och vet jag att flera kollegor känner, det är något särskilt med landslaget.

Men våra känslor i ögonblickets rus får likväl aldrig tillåtas att påverka den dagliga bevakningen, övergå i ett ”Heja Sverige”-rapporterande där vi väjer för nyheter som kan vara obehagliga eller ”störa” blågult.

Jag tror dessutom inte, och vill inte tro, att  spelare och ledare på den nivån är så oproffsiga att de låter sig påverkas av oss. De flesta hävdar ju dessutom att de aldrig läser tidningarna ...

Nåväl, vad jag ville säga var att ingen ska tvivla på min kärlek till vårt landslag. De som gör det är välkomna hem till oss för att se mig och Märta, 2 år och tre månader, dansa som dårar till ”Sverige, de bästa på vår jord” (säkert en obetalbar syn). Dottern är redan finfint blågul i själ och hjärta.

Billiga poäng

En tidning försökte häromdagen plocka billiga poäng genom att framhålla att den minsann håller på Sverige och att vi inte gör det. Desperata situationer kräver desperata åtgärder och jag tycker mest synd om den som tvingas skriva sådant. Att det även finns läsare som tror att vi vill ”störa” och ”sälja på skandalnyheter” är mer förståeligt, men visar också hur lite koll vissa har.

För så här är det, och lyssna extra noga nu, de av er som utgår från att allt vi gör bara syftar till att sälja:

En vanlig nyhet om Zlatan inne i tidningen säljer inte ett enda extra lösnummer. Inget kan sälja Aftonbladet bättre i sommar än att Sveriges landslag gör ett bra EM. Kioskerna välter när Sverige går bra i ett stort mästerskap. Om vi bara brydde oss om försäljningssiffror skulle vi slicka blågul röv från morgon till kväll. Så enkelt är det.

Ingen vill se Sverige gå dåligt

Det finns inte en enda sportredaktion i Sverige som vill störa landslaget och inte få ett bra EM.

Lägg därtill att vi som utsända, förutom att vi saknar familjerna, får vara utomlands, se fantastisk fotboll, bo på skönt hotell, äta ute varje dag, umgås och ha roligt.

Vi rosa har en fantastisk gemenskap. Europamästerskapen i Portugal 2004 är bland det roligaste jag varit med om. Även av den anledningen finns det inte någon som vill se Sverige gå dåligt.

Men hur mycket vi än älskar blågult, hur mycket vi än vill sälja tidning och njuta av EM på plats, kommer det aldrig att påverka vår bevakning. Vi älskar när Sverige vinner. Men vi ställer våra frågor och vi skriver våra saker, alltid, i alla lägen.

Den journalist som gör något annat bör lämna pressläktaren och i stället ta plats i klacken.

FAKTA

Jennifers korta

?Helt rätt att ta med Linderoth.

?Självklart ska Fredrik Ljungberg spela om han är OK. Ingen säger något annat.

?Johan Flinck – Sportbladets bäste spelare just nu.

?Trodde någon verkligen att Zlatan hade en riktig pistol?

?Stenungsund – bästa mediearrangemanget hittills av SvFF.

?Nya nattklubben Push i Gbg är en hit.

?Bergmans blogg på Fotbollssverige.se.

?Ekwall vs Lundh, riktigt kul.

?På onsdag går EM-flyget.