Wegerup: En Ferrari kan köra hela vägen till toppen – men kan också krascha hårt

SPORTBLADET

PARIS. Zlatan ville äga en lila Lamborghini, en gång, i oskuldens tid.

Senare skulle han skratta åt sin dröm, vifta bort den som barnslig.

I kväll kliver han ut i en ny dröm, PSG:s, den om att erövra fotbollsvärlden.

En Ferrari som kan köra hela vägen till toppen – men som riskerar att krascha hårt om drömmen brister.

”Hjärtat ska gro av drömmar, annars är hjärtat armt…”.

Bo Bergmans klassiska dikt, om vardagens knog och drömmarnas kraft.

”Armt”, fattigt, det är det hjärta som inte längre ­vågar och kan drömma.

Kanske är det därför så många av oss i kväll ­kommer att vända våra blickar mot Parc des ­Princes i Paris.

För att utan drömmar är vi ingenting.

I Italien, det land där jag så länge följt fotbollen på plats, har många drömmar slocknat, i sviterna av den svåra ekonomiska krisen.

I går blev det ännu mörkare, när Antonio Conte dömdes till tio månaders till följda av calcioscomesse-skandalen.

”Det kan bli mördande bra”

På samma sätt brast många Milan-drömmar när Zlatan Ibrahimovic och Thiago Silva såldes till Paris Saint-Germain.

Fotbollens tjuskraft ligger just i dess förmåga att få folk att drömma, att glömma vardagens veder­mödor.

Soptunnan ska rullas ut varje torsdag, chefen ­gnatar, äktenskapet går på rutin och vädret är gråmulet.

Då finns fotbollen där, stadions rus, alla hjärtan som slår i takt, mot samma mål, samma dröm.

Att som jag i går gjorde tillsammans med en kollega, skriva ner PSG:s tänkbara startelva från och med januari, det är också att drömma.

Sirigu; Jallet, Alex, Thiago Silva, Maxwell; Sissolo, Thiago Motta, Pastore; Lucas, Lavezzi; Zlatan.

”Det kan bli mördande bra”.

Så sammanfattade kollegan Ronan på Le Parisien det allt mer storslagna PSG-bygget.

Även bänken, så oumbärlig under en lång säsong, med även CL-spel, börjar hålla hög klass.

Och, en viktig, viktig, aspekt, man har i Carlo Ancelotti en lika rutinerad som meriterad tränare.

Häromdagen satte han sig direkt efter träningen, med långbyxor och röd keps på i den stekande sommarsolen, och tände en cigg.

Framför alla spelare och tv-kameror och rovgiriga journalistblickar.

Carlo Ancelotti gör som han vill och åt alla frågor om pressen på PSG, den av att vara storfavoriter i alla kategorier, ler ”Carletto” bara.

Stjärnmålvakten Salvatore Sirigu sade häromdagen till oss att PSG må vara en bländande ny Ferrari, redo att rivstarta för att erövra världen.

”Men man måste kunna köra Ferrarin också”, påminde Sirigu, varnande för att inga matcher är vunna på förhand.

Ancelotti, han log på nytt när han fick frågor om Ferrarin, sade att han aldrig kört ett sådant lyxåk men att han kan kör och att han njuter av att få vara med och försöka skriva historia, åstadkomma stora saker.

Finns risk för internbråk

Den känslan vilar över hela PSG-projektet.

Efter en vecka på plats i Paris ser man de bitar som ännu saknas av pusslet, anar växtvärken på sina ställen.

Grävskoporna och lyftkranarna vid träningsplanerna på Parc des Loges.

Avsaknaden av tunga meriter och det magra antalet årsringar på PSG-trädet, arenan som ska moderniseras och ännu inte alls glänser ikapp med spelarmaterialet.

Risken för internbråk, som fanns där redan i fjol, i det stjärnspäckade laget.

Samt, förstås, faran för bakslag om Montpellier (igen), Lille, Lyon eller någon annan kan skrälla och mot all förmodan snuva PSG på den titel som så många redan anser bärgad.

Framför allt måste man nå långt i Champions League-spelet för att leva drömmen fullt ut.

Leonardo skyndade förbi och hälsade i går eftermiddag och jag, som minns honom från den tunga tiden i Inter, har sällan sett en mer belåten man.

Unge Lucas Moura är bara den senaste erövringen, men långt ifrån den sista.

Samtidigt knorrar omvärlden, Sir Alex på sitt håll såväl som gamla Milan-kollegor till Leonardo.

Avundsjuka är en av de äldsta och bittraste brygderna.

Många kommer att vilja se PSG misslyckas, Ferrarin köra i diket.

Zlatan, han berättade som mycket ung om hur han ville kunna köpa en lila Lamborghini.

Den pojkdrömmen är sedan länge skrotad.

Nu kan han köpa alla lyxåk han vill.

Men drömmen just nu, den är enklare än så.

Den är att få vara med och köra PSG hela vägen in i fotbollshimlen, till rytmen av tiotusentals fans längtande, drömmande ­hjärtan.