Wegerup: Bara vad man kunde begära

SPORTBLADET

En nystart som blev en smakstart.

För Italien och för Antonio Conte.

Och framför allt en vinst som bar den nye förbundskaptenens signatur, skriven med stora bokstäver mot den norska kvällshimlen.

Ett Italien som inte alltid gjorde tillräckligt.

Men som i alla lägen ville mer än tillräckligt.

Det kännetecknade Antonio Contes nya italienska landslag.

Vinst med 2-0 mot lilla Norge, om än på bortaplan, var bara vad man kunde begära. Och spelet kan i många detaljer ännu putsas och fejas på.

Men det viktiga besked det italienska folket fick och som Contes nya lagbygge gav var att det här ett lag och en förbundskapten som inte nöjer sig med ”tillräckligt”.

Ett Italien som inte bara vill få betyg godkänt och tre poäng.

På gränsen till kvävande

Conte stod i sin nya förbundskostym och glödde så att han kunde hettat upp hela Ullevål. Eller stod och stod… Han sprang, hoppade, pekade, ropade…

Så som redan blivit hans segrande stil på Juventus sidlinje, så också nu. Och hans spelare följde hans exempel.

De sprang, slet, offrade sig, ville vinna. För sin tränare, för Italien.

Förbundskapten Conte kunde som Juve-tränare väcka spelarna i gryningen och kommendera ut dem på löprundor. För att visa vem som bestämmer och vad som begärs om du vill bli hans lärjunge.

Det är en krävande, ibland på gränsen till kvävande, ledarstil.

Men framför allt, trots allt, oerhört inspirerande. Conte är som gamla tiders härförare, hans spelare följer honom blint med hjärtat utan på kroppen.

Ingen tvivlar på Contes tekniska kunnande. Ännu viktigare var ändå i detta läge att få en förbundskapten med just hans ledarstil.

Italien åkte ur VM i Brasilien mest av allt för att Cesare Prandellis mjuka ledarskap misslyckades. Divor och bråkstakar som Cassano och Balotelli splittrade en redan orolig grupp.

Pirlo saknades

Antonio Conte började med att lämna Balotelli utanför truppen. Och han har direkt gjort klart att vill man spela för Contes Italien krävs en uppoffrande attityd – inte en kaxig.

Så blev det också direkt seger, först i vänskapsmatchen mot Holland och nu mot Norge, i VM-kvalet. Zazas och Bonuccis mål borde följts av fler, absolut.

Och Andrea Pirlo saknades, visst, den åldrande magikern med den ännu så skarpa blicken och smeksamma fötterna.

Perfektionisten Conte lär också ha många andra små tekniska och taktiska pusselbitar i spelet att fundera på under resan hem.

Men han gör det i total arbetsro.

Hyllad på hemmaplan i natt i de italienska fotbollsprogrammen, just för hur snabbt han lyckats ändra klimatet i landslaget och sätta sin prägel på både omklädningsrummets anda och på glöden på plan hos de italienska spelarna.