Krönika

Jennifer Wegerup

Sportbladet

Dags att lämna PSG nu, Zlatan

Zlatan – och landslaget – kan hoppas på en flytt

En tung höst för PSG. Och för Zlatan en säsong av blandad konfekt.

Med en del godbitar i lådan men också några riktigt bittra praliner.

I Marocko måste PSG hitta lugnet och harmonin. Annars kan det bli en kall vår.

På blott en trejdeplats i ligan, efter OM och Lyon.

Tvåa i CL-gruppen och med den svåra åttondelsmotståndaren Chelsea som följd.

Splittring, oro och svarta rubriker om ett delat omklädningsrum. Nej, det har inte varit en skön höst i Paris. Åtminstone inte för PSG-ledningen och spelarna i klubben som siktar så högt men som haft rejält med turbulens under flygturen mot stjärnorna.

Även denna säsong hotar att bli en besvikelse. Ligan kan, och bör, man fortfarande vinna, med en rejäl skärpning. Inget av de andra lagen har vare sig PSG:s pengar eller spelarmaterial. Det är attityden och lagandan som stundtals brister.

I Champions League blir det svårare. Visst kan PSG slå ut Chelsea men det blir en mycket vansklig uppgift.

Blanc sitter allt lösare

Jag skulle älska att få fel, att se de Paris-blå skaka av sig osämjan och disharmonin, se Zlatan komma tillbaka hundra procent frisk och stark och göra en rekordvår.

Men inte mycket talar för det, just nu.

Det vet även Laurent Blanc och han vet också att hans jobb sitter allt lösare, Qatar-bossarnas tålamod är inte oändligt. Uppgifter i bland annat Le Parisien talar om att tränare Blanc insett att han måste ta till hårdare tag, ha en stramare attityd mot Zlatan, Thiago Silva och de andra spelare som har mycket, kanske för mycket, inflytande över president Al-Khelaifis beslutsfattande.

Det är en promenad på tunn is för Blanc, med många vakar att falla i, men troligen nödvändig för att få ihop ett lag av det PSG som ännu alltför mycket mer är en samling dyrt inköpta individer än en sammansvetsad grupp.

Nu, under fyra dagar i Marocko, ska laget försöka hitta lugnet och på samma gång ladda om.

Träningslägret i Kina i augusti blev kanske en PR-framgång men gav inte på något sätt den spelmässigt rätta uppladdningen. Jag var där och pratade med Zlatan om hettan, luftfuktigheten och vansinnet i att inleda säsongen på andra sidan jorden.

”Allt handlar bara om pengar”, sa Edinson Cavani till mig, rakt ut. Och Salvatore Sirigu, som stod intill, höll med.

PSG har mycket att lära

PSG satsar nu istället på ett nära och kort läger. Och mötet med Inter, den 30 december, blir en bra omstart och värdemätare.

Zlatans gamle tränare Roberto Mancini, tillbaka i Inter, pratade häromdagen om PSG som ”en av Europas stormakter”. Och det är klubben, otvivelaktigt.

Men, som jag skrivit förr och många med mig, pengar och stjärnor räcker inte. Jämfört med anrika storklubbar där tradition, kunnande och erfarenhet sitter i väggarna så har PSG ännu mycket att lära.

I ett tjugogradigt Marocko, med passionerade inhemska supportrar, ska PSG nu starta om under fyra intensiva dagar. Sen väntar nyårsfirande och ett 2015 då man måste lyfta rejält om det inte ska bli en mycket kall Paris-vår.

Skulle det bli så är frågan vad Zlatan gör. Han har kontrakt en säsong till. Men det spekuleras redan i fransk media kring eran ”Efter Ibra”.

Jag skulle vilja se Zlatan göra det oväntade efter den här säsongen, oavsett hur den slutar. Han har rasat från tredje plats till trettonde på ansedda brittiska tidningen The Guardians lista över världens 100 bästa fotbollsspelare.

Ibra behöver en nystart

Han är 33 år och bortom horisonten kan slutet på en fantastisk karriär anas. Men inte än. Inte än.

När jag träffade Zlatan i november sa han att han inte ens tänker på att sluta. Jag tror honom, åtminstone till en viss del.

Men jag tror att han skulle behöva en personlig nystart. En nytändning som även vårt landslag skulle få stor nytta av.

Det här är tredje säsongen i Paris. Zlatan kan det här nu. Han är en person och spelare som alltid sökt sig till och fått sin glöd i nya utmaningar. Ibra har som längst stannat just tre säsonger förut i två klubbar klubb, i Inter och Ajax. Jag tror att ett klubbyte skulle utgöra precis den typen av utmaning som han behöver vid den här åldern och i det här skedet av karriären.

PL – inget för Zlatan

En dröm för många vore att få se honom i Premier League. Men jag hade hellre sett honom där för sex, sju år sen, då han var rappare, spelade med mer fart.

Det jag tror verkligen skulle kunna tända Zlatan igen vore en återkomst till Italien. Landet där han gick från yngling till man. Landet som alltid älskat honom, inte minst för hans egensinnighet och kaxighet.

Seydou Keita sa häromdagen att han ska ringa Zlatan och be honom komma till Roma. Det kan tyckas som en önskedröm.

Det finns inga stora pengar i den italienska fotbollen längre. Men jag skulle önska att Zlatan, som är rik bortom all fattning, skulle överraska alla genom att strunta i pengarna. Att han skulle vara beredd att gå ner i lön för att påminna alla om vem Zlatan Ibrahimovic är.

Skulle bli Gud i Rom

Och för att han en gång skulle få spela i södra Italien, i Rom, en stad där han skulle bli en Gud, en stad som på ett helt annat sätt än Paris lever och andas fotboll från tidig gryning till sen nattimme.

Legendaren Francesco Totti hyser stor respekt för Zlatan. Bara det säger mycket. Och Roma är på nytt med i den italienska fotbollstoppen och i Champions League-sammanhang.

Jag skulle älska att se Ibra chocka alla och göra det helt oväntade. Se honom avsluta karriären inte långsamt bleknande i rika, svala PSG utan glödande i Roma, med all den galna passion han hade inom sig när han slog igenom.

Första gången jag träffade Zlatan var sommaren 2003.

Han var 21 år och sa till mig: ”Du kan italienska, va? Jag vet att Roma varit intresserade av mig. En dag ska jag spela där”.

Det är inte för sent ännu, Zlatan.