För Sundin handlar det om stolthet och tradition

SPORTBLADET

MALMÖ. Mats Sundin vill inte lämna Toronto Maple Leafs.

Hur gärna han än vill vinna Stanley Cup.

Det är värt all respekt.

Och Toronto borde inte ens tänka tanken att sälja en av sina största hjältar genom tiderna.

Då vissnar det lönnöv jag har i mitt hjärta.

Att låta Sudden gå är lika sjukt som att han skulle spela för Tjeckien i nästa VM.

Här sitter han i tuffa förhandlingar med Toronto och går säkert ner flera hundra tusen dollar i lön för att få sin no trade-klausul inskriven i kontraktet.

En ren affärsuppgörelse.

Jag är untouchable.

Jag kan inte bytas bort.

Men när det kommer till kritan ska han plötsligt böja sig för andra affärsmässiga intressen och bara kasta bort sin rätt att stanna i Toronto.

Det är sjukt.

NHL har alltid varit business och normala kontrakt är aldrig skrivna med en specifik klubb som arbetsgivare.

Det är NHL som organisation som äger alla spelare.

När du skriver under kontraktet skriver du under med samtliga 30 NHL-klubbar.

Jag har sett de där tvåkilosklumparna till kontrakt som reglerar varje steg spelarna tar.

Spelarna är handelsvaror

Vill du spela i NHL är det bara att skriva under och acceptera en sak.

Du är en handelsvara.

NHL:s åtagande är att kontraktet gäller vad än klubbmärket säger och de betalar alla flyttkostnader och extrautgifter om en spelare byts bort.

Det gäller för 98 procent av alla NHL-spelare, inklusive alla svenskar.

Men så finns det stjärnor som kan förhandla fram så kallade no trade-klausuler.

Mats Sundin är en sådan.

Han vill stanna i Toronto.

Inte ens en hägrande chans att vinna Stanley Cup kan få honom att flytta frivilligt.

Det där lönnlövet Toronto har på framsidan av sina tröjor har bränt sig fast i Suddens bröst. Det är precis samma grundläggande känsla som gör att Peter Forsberg aldrig kan spela för något annat lag än Modo här hemma.

Stolthet.

Tradition.

Saker som inte går att köpa för pengar.

Salming ångrade sin flytt

Jag pratade med Börje Salming om saken för någon månad sedan och Börje menade att han lite grann ångrade flytten till Detroit Red Wings sin sjuttonde och sista säsong i NHL.

Det finns en gammaldags hederlighet i att som kapten vägra lämna ett sjunkande skepp.

Foppa lämnade Philadeplhia Flyers i fjol, trots att han också kunde ha vägrat. Men Foppa var i ett helt annat läge. Han kände att han inte kunnat leverera sitt bästa och hans samvete sa honom att han var tvungen att betala tillbaka.

Sudden är inte alls i det läget.

Inte ens nu.

Han är fortfarande Torontos absolut bästa poänglockare, vilket han varit år efter år trots ofta odugliga kedjekompisar.

Trots Torontos tabelläge har Sudden gjort 61 poäng i vinter – 24 mål och 37 assist.

Han är sexton poäng före tvåan Nik Antropov.

Och han hade +7 i plus/minus i ett lag som låg trea från slutet inför nattens omgång.

Han har samma argument att stanna som Carolina Klüft har att fortsätta med friidrotten.

– Jag måste göra vad som känns rätt i hjärtat, sa han inför nattens match mot Atlanta.

– Jag känner att jag inte kan gå till ett annat lag om jag känner att att jag inte kan ha samma känsla för dem. Det vore inte rätt mot mig själv.

Respekt?

Det är bara förnamnet.