Wennerholm: Inte en enda svensk var bäst när det gällde – pinsamt

1 av 13 | Foto: Foto: Gustav Mårtensson## Foto: Gustav Mårtensson, Bildbyrån, Scanpix
sågas av förbundskaptenen Mattias Claesson har valt att inte anlita någon tränare – ett upplägg som förbundskapten Olsson är kritisk till efter fiaskot.
SPORTBLADET

BARCELONA. Det här var den svartaste friidrottsdag jag upplevt sedan jag bevakade mitt första VM i Helsingfors 1983.

EM i friidrott, Barcelona, Spanien den 28 juli 2010.

Den svarta onsdagen.

Allt som var klätt i gult och blått kom sist.

Så kändes det i alla fall.

Jag gillar inte att vara elak mot friidrottare eftersom jag vet vilken enorm tid och möda de lägger ner på sitt idrottande.

Och de flesta tjänar inte en krona fast de tränar hårdare och lever ett mer inrutat liv än varenda välbetald hockey- eller fotbollsspelare.

Men samtidigt finns det gränser.

Förbundskapten Stefan Olsson var snäll och skickade en rekordstor trupp till EM här i Barcelona fast de flesta inte hade här att göra.

Nu fick han betala priset.

I går var det inte en enda svensk som var bäst när det gällde.

Inte ett enda årsbästa (då räknar jag inte tiokamparna Nicklas Wiberg och Daniel Almgren eftersom de bara nått halvtid i sin tiokamp).

Inte en enda som klev fram och överraskade eller överträffade sig själva.

Då talar vi om årets viktigaste tävling.

Jag satt där och på pressläktaren och trodde knappt mina ögon.

Kollapsen – en symbol för dagen

800-meterstalangen Mattias Claesson stapplade i mål som näst sist i sitt heat, efter att ha pratat om medaljchans inför tävlingarna.

Claesson är nyss fyllda 24 men verkar redan ha nått sitt bäst före-datum.

Det går inte att träna sig själv hur länge som helst och Claesson måste inse att han har världens sämsta tränare i så fall.

Ulrika Johansson kollapsade på 3 000 meter hinder, med misstänkta astmaproblem.

Tragiskt på sitt sätt, men hon blev på något vis symbolen för hela den här svenska dagen.

Carolina Klüft kan jag inte vara elak mot, då hon motsvarade förväntningarna,

satte årsbästa i tisdagens kval och

ändå tog sig till final. Ändå känns det märkligt att se en av svensk friidrotts största genom tiderna satsa för kung och fosterland, ha +3.2 i ryggen, en perfekt plankträff – och landa på 6.33.

I längdfinalen var Carro inte något undantag som bekräftade regeln.

Hon blev näst sist hon också.

Släggkastaren Mattias Jons var också i final, men dängde släggan i nätet tre gånger och fick lämna arenan som siste man med tre underkända kast.

Rizak Dirshe var uppe och drog i täten i sitt försök på 1500 meter och äntligen, äntligen (tänkte jag tyst) en svensk som vågar. Men när upploppet kom fick han kämpa för att inte bli sist.

Nej, det var pinsamt.

Känns som ett gäng tågluffare

Här har svenskarna legat på förläger i en dryg vecka för att anpassa sig till värmen, det finns medicinsk personal i alla dess former och det har varit Bullerby-stämning på alla presskonferenser inför EM.

Ändå är det en svenska av alla deltagare i VM som är den förste att kollapsa och resten ser ut de precis kommit från en semestervecka.

När engelsmännen hade presskonferens fick deras chefstränare frågan om varför truppen var så liten:

– Vi vill inte ha några backpackers i truppen, svarade han kyligt.

Tyskarna var lika stenhårda. Höjdhopparen Raul Spank fick blankt nej på grund av bristande form, trots att han var kvalificerad och tog VM- brons i Berlin förra året. En 22-årig framtidsman, men enligt tyskarna fanns inga gratisbiljetter till EM.

Sverige däremot känns som ett gäng tågluffare på semester i Sydeuropa. Det har till och med haft semesterkamerorna med sig på träningarna.

Jag säger inte att just det är fel. Jag säger

inte heller att det är fel att komma sist.

Det går att komma sist i stenhårda heat eller kval där man ger sitt yttersta och sätter personliga rekord.

Men i går föll svenskarna platt som en spansk paella.

Något risigare har jag aldrig sett.

Samtidigt tycker jag synd om förbundskapten Stefan Olsson.

Han var f ö r snäll den här gången.

Han trodde att fler han plockat ut skulle motsvara förtroendet och leverera.

Nu hoppas jag själv att den här sågningen kan väcka dem som är kvar. Det går inte att ha en Florence Nightingale-inställning och försöka hitta förklaringar till allt som går snett i ett svenskt landslag i dag. Friidrotten är på något sätt den sista bastionen i det hänseendet.

Det är dags att börja bänka folk även i friidrottslandslaget. Och låta dem betala sina semestrar själva.

Nu vill jag se lite jävlar och anamma under de dagar som är kvar.

Även om man är svensk.

Då kan det här ändå sluta hyfsat lyckligt.

FAKTA

Resultaten

Lena Berntsson, 100 meter

Resultat: 11.84 sist i heatet och trea från

slutet av samtliga startande. Och det var inte världens bästa tjejer.

Betyg: Underkänd.

Hanna-Mia Persson, stav

Resultat: 4.15 och 18:e tjej och utslagen i ett kval där hon siktade på att göra över årsbästat 4.30.

Betyg: Underkänd.

Tracey Andersson, slägga

Resultat: 66.48 tog henne till final som tolfte och sista tjej.

Betyg: Med tvekan godkänd.

Helene Nordquist, 400 meter

Resultat: 53.78, femma och utslagen i första försöksomgången.

Betyg: Med tvekan godkänd.

Anna Söderberg, diskus

Resultat: 55,60 och elva och näst sist i finalen. Fem meter från årsbästa.

Betyg: Underkänd.

Carolina Klüft, längdhopp

Resultat: 6.33 och elva och näst sist i längdfinalen.

Betyg: Underkänd (däremot klart godkänd

i kvalet).

Ulrika Johansson, 3 000 hinder

Resultat: Bröt efter kollaps och blev symbolen för hela den här svenska dagen.

Betyg: Betygsätts ej, men glöm inte astmasprayen nästa gång.

Mattias Claesson, 800 meter

Resultat: 1.52,53 och näst sist i sitt heat.

Betyg: Underkänd, underkänd, underkänd.

Anton Asplund, 800 meter

Resultat: 1,55.23 och sist av alla som tog sig i mål i försöken på 800 meter.

Betyg: Underkänd.

Joni Jaako, 800 meter

Resultat: 1.50,93 men bäste svensk. Var i alla fall med i matchen.

Betyg: Underkände sig själv efteråt, så han får bestämma själv.

Rizak Dirshe, 1 500 meter

Resultat: 3.44,50 och trea från slutet i sitt heat. Var inte ens nära.

Betyg: Underkänd.

Mattias Jons, slägga

Resultat: Tre kryss och sist i finalen. Inte ett godkänt kast.

Betyg: Underkänd.