Wennerholm: Har bara ett ord att säga – Bolt-klass

SPORTBLADET

Jag vet inte om alla förstod vidden av Angelica Bengtssons internationella genombrott i Globen i går.

Det var Usain Bolt-klass.

På två dagar har hon höjt juniorvärldsrekordet i stav med 15 centimeter.

En uppvisning i klass med Bolts världsrekord på 100 och 200 meter i OS i Peking.

Då talar jag om marginaler till den som är näst bäst i världen.

I det här fallet tyskan Silke Spiegelburg som fått se sitt tidigare juniorvärldsrekord på 4,48 bli fullkomligt krossat inom loppet av tre dagar.

Ett rekord som hade stått sig i nästan sex år fram till i söndags då Angelica Bengtsson rekordslakt började.

Dessutom var tyskan nitton och inne på sitt sista år som junior då rekordet kom.

Angelica är fortfarande bara sjutton.

Så med ett ord: Bolt-klass.

Jag gör inga sportsliga jämförelser i övrigt naturligtvis, men på juniornivå finns det ingen som är så överlägsen i sin gren som Angelica Bengtsson är i stavhopp just nu.

Men det finns en del uppenbara likheter mellan världens största friidrottare och världens bästa junior.

Båda har samma naturliga stil både på och vid sidan av banan.

Båda älskar att tävla och bara växer ju mer som står på spel och ju större publiken är.

Och de har den där utstrålningen som trollbinder en publik.

Angelica Bengtsson fick hela Globen att resa sig i en stående ovation när hon sprang sitt ärevarv efter tävlingen. Hon förvandlade alla andra som var med och tävlade till statister.

Ett av de mäktigaste genombrotten

Jag kan garantera att publiken som gick hem från Globen knappt mindes vad Christian Olsson gjort i tresteg, eller vad Michel Tornéus hoppati längd.

Men en sak mindes de:

Att de fått vara med om en historisk kväll och ett av de mäktigaste genombrotten i svensk friidrottshistoria.

Angelica Bengtsson har det perfekta tävlingspsyket. Här går hon in i en fullsatt Globen och till den första stortävlingen mot internationellt seniormotstånd och bara älskar det.

Ingen nervositet, ingen rädsla.

Och hon tog publiken med storm.

En slitet uttryck, men jag hittar inget bättre för att beskriva den här kvällen.

Och som hon hoppar.

Stavhopp är friidrottens svåraste gren rent tekniskt. En gren det brukar ta år att lära sig, år att nöta in och där genombrotten kommer sent och höjningarna är blygsamma. En gren som kräver mod och där många stupar på rädslan att sätta i staven och möta de krafter som ska ta dem över ribban nästan fem meter rakt upp i luften.

Angelica Bengtsson höll på att falla rakt ner i stavgropen under ett av hoppen i går, men utan att ens bli rädd efteråt.

Hon är unik på det sättet.

Hur långt kan det bära?

Ja, hur långt som helst.

Har skyhöga mål

Angelicas mål är att bli snabb som en sprinter i elitklass, smidig som en elitgymnast och stark nog att hantera de krafter som krävs för att hoppa fem meter.

Det är är inga försiktiga mål, det är inget snack om att ”först måste jag klara kvalet”.

Redan efter tävlingen i går pratade hon om att ta medalj på inne-EM i Paris första helgen i mars, hennes första riktiga seniormästerskap.

Och att hoppa fem meter i framtiden är ett självklart mål, trots att bara en enda tjej i världen lyckats med det tidigare.

Jelena Isinbajevas världsrekord på 5,06 finns redan på radarn.

Dessutom är hon lika natur-begåvad då det handlar om att möta media och få tv-mikrofoner under hakan.

I den alltid så försiktiga svenska friidrottsvärlden pratas det redan om omänsklig press och förväntningar, men Angelica kontrar med att ingen kan sätta större press på henne än hon själv.

Typiskt för henne var kommentaren då hon just fått priset som ”Årets Nykomling” vid Idrottsgalan tidigare i vinter:

– Mycket vill ha mer, så jag hoppas vi ses igen, sa hon i sitt korta tacktal.

Chansen är nog stor att hon står där nästa år igen.