Wennerholm: Tre Kronor vågar igen – jag är nyfrälst

SPORTBLADET

Pär Mårts vinner direkt med sitt ”nya” Tre Kronor och jag känner mig nästan nyfrälst.

Vilken hockey, vilket självförtroende, vilka debutanter.

Och vilket sätt man vann på då 1–3 förvandlades till 4–3 i tredje perioden.

Jag har inte sett en sådan vändning sedan Foppa & Co hämtade in 1–5 mot Finland i VM 2003.

Pär Mårts har ju gått åt stenhårt i förhandssnacket om att vinna till varje pris, tänka positivt, spela offensivt och verkligen våga för att vinna.

Fram till matchen mot tjeckerna var det bara tomma ord.

Efter matchen mot tjeckerna var det kalla fakta. Vi fick alla se det vad det ”nya” Tre Kronor var värda igår.

Kronkursen skenade i tredje perioden.

Nu kan man ju invända att Sverige vann motsvarande match mot tjeckerna med exakt samma siffror i fjol.

Då med Bengt-Åke i båset.

Men det var en av få matcher man vann i 2009 års Euro Hockey Tour, där svenskarna blev tvärsist totalt. Dessutom spelade man på hemmaplan i Kinnarps Arena i Jönköping.

Nu var det bortaplan mot ett lag med fjorton nyblivna världsmästare från i våras, nytt stärkt självförtroende och en entusiastisk hemmapublik i ryggen.

Killerinstinkt framför mål

Ändå var det Mårts Tre Kronor som dikterade villkoren med sex debutanter på isen.

Direkt från första nedsläpp.

Och matchbilden var den totalt motsatta.

Bengt-Åkes Tre Kronor förlorade skotten med 23–32 och vann för att man utnyttjade tjeckernas misstag och spelade för att inte förlora.

Pär Mårts ”nya” Tre Kronor vann skotten med 34–17 och spelade för att vinna.

Dessutom var flera av de svenska målen skolexempel på det Mårts pratat om innan. Fler skott på mål och mer trafik framför motståndarkassen.

Mattias Sjögrens 1–1 och Robert Nilsson 2–3 på tennis, var båda returer framför tjeckiska målvakten Stepanek efter svenska backskott.

En mix av svensk teknik och spelförståelse och kanadensisk killerinstinkt framför mål. Det bästa av de två världar som Pär Mårts vill göra till en.

Och samme Robban Nilsson styrde in backdebutanten Mattias Ekholms skott till 3–3 bakom en skymd Stepanek med tre svenskar framför målet 14.35 in i slutperioden.

Och allt avslutades med Jocke Lindström geniala passning vid första stolpen till Niklas Nordgren, som skyfflade in segermålet 4–3 - bara 22 sekunder efter kvitteringen.

Jag har sett svenska vändningar förr, som Anders ”Masken” Carlsson två mål mot Finland i slutminuten vid VM i Moskva 1986. Eller den oförglömliga uppämtningen av 1-5 mot samma Finland vid VM i Helsingfors 2003 då Sverige vann med 6-5 till slut.

Men det händer så sällan att man blir lika glatt överraskad varje gång.

Med Mårts hade Sverige vunnit OS

Nu ska jag inte fara iväg och kalla Sverige för några blivande världsmästare.

Men jag lämnade tv-bilderna från den här matchen med samma breda leende jag haft efter Sveriges JVM-matcher de tre senaste åren med Mårts i båset.

Alla vill ju, precis som Mårts säger, se ett lag som försöker och om de förlorar har de i alla fall försökt. Spelarna får ta ut svängarna och en indianare i egen zon leder inte till omedelbar bestraffning på bänken.

Det var länge sedan jag såg så många raka pass rakt upp i banan från svenska backar, som vände spelet utan att ta burskydd eller att forwards tvingades båga upp långt ner i egen zon.

Gamle förbundsordföranden Rickard Fagerlund ler säkert i sin himmel. Det var den här hockeyn han alltid ville se.

Nu gjorde Sverige misstag.

Alla tre tjeckiska mål kom till på det sättet, men samtidigt gjorde svenskarna fyra just för att de vågade.

Hade Pär Mårts tagit över i Tre Kronors bås redan till OS i Vancouver, är jag helt övertygad om att Sverige tagit sitt andra raka OS-guld. Mårts hockeyfilosofi hade passat det svenska OS-laget perfekt, ett lag som jag menar var bättre än det som tog guld i Turin 2006.

Jag har inte kommit över Vancouver-OS än och i mina ögon var det ett större fiasko än Hardys fall mot Vitryssland i Salt Lake City 2002.

Totalt sett.

Sex debutanter låter mycket. Men de unga svenska spelarna är så bra att det inte märks att de är nybörjare på den här nivån. Det är svensk hockeys styrka just nu.