Luleå har 7–2 på Dif – och avgör i morgon

SPORTBLADET

Luleås järnridå rasade på Hovet i går.

Då blev det rena målkalaset när Djurgården vann med 4–2.

Målkalas med luleåmått mätt, alltså.

Men jag tror det bara var en tillfällig spricka i muren.

I morgon avgör Luleå det här hemma i Coop Arena.

Det är nästan två månader sedan Luleå släppte in fyra mål eller fler i en match.

Det var när man föll hemma mot Linköping med 3–5 den 20 januari.

Efter den matchen slog Luleås björnsax igen.

På de sjutton matcher de spelade inför gårdagskvällens möte med Djurgården släppte de in 24 mål totalt.

Det är 1,4 mål i snitt per match.

På de sex senaste matcherna inför förlusten i går hade Luleå bara släppt in totalt fem mål.

Det är siffror gamle djurgårdstränaren Lasse Falk hade varit stolt över.

Och på de tre första kvartsfinalerna hade Djurgården gjort totalt tre mål på 79 skott.

Nu gjorde de fyra på ”bara” 32.

I en och samma match.

Och rena raset för Luleå, även om sista målet kom i tom kasse.

Det kan vara en liten, liten indikation på att Djurgården är på väg att hitta ett sätt att ta sig igenom Luleås försvarsmur och få tillträde till den förbjudna zon där Luleå regerat fullkomligt.

Ett klart trendbrott i går var att Djurgården fixade två frilägen med djupa pass mitt i banan.

Kristofer Ottossons friläge gav en straff i första perioden (som John Norman missade), men Daniel Widing förvaltade sitt friläge i början av tredje perioden och var iskall i avslutet. Han pangade in pucken i luckan som fanns vid Anders Nilsson vänstra stolpe.

Målet öppnade upp matchen

Ingen svår dragning, utan ett distinkt avslut utan publikfriande krusiduller.

Det målet öppnade upp matchen och även om Luleå kvitterade ganska snabbt, så hittade de

aldrig rätt i sin försvarssäck igen.

Men kommer det att hända igen?

Nej, jag tror Luleå avgör den här kvartsfinalserien hemma i Coop Arena redan i morgon.

Det bygger jag bara på kalla fakta:

Av nio möten i vinter, fem i grundserien och fyra i slutspelet, har Djurgården bara vunnit två. Det står 7–2 i matcher.

På de fyra matcher som spelats i Coop

Arena har Luleå vunnit alla. Där står det 4–0 i matcher.

Och apropå försvar:

På de fyra möten som spelats i Luleå i vinter har Djurgården bara orkat med ett mål per match.

Djurgården har fått åka hem med 1–2, 1–3, 1–2 och 1–3 i baken från de fyra matcherna.

Man anar ju en klar trend där.

Sedan kan man ju diskutera underhållningsvärdet i Luleås sätt att spela hockey.

Det finns ju hockeyligor i Europa, som Schweiz och Tyskland, där ägarna ofta kräver offensiv och publikfriande hockey. Där gnetspelande tränare får sparken.

I Sverige är vi inte där – än.

Stort 1–3–1-kritiker

Jag var själv en av de största kritikerna till Djurgårdens gamla 1–3–1- hockey, som nästan enbart gick ut på att stänga av och styra och sedan utnyttja motståndarnas misstag.

Det spelsystemet dog lite när red line-offside slopades, men Luleå är inte långt från Lasse Falks gamla hockeyideal just nu.

Å andra sidan har jag svårt att vara kritisk till Jonas Rönnqvists spelidé, då han spelar efter resurserna.

På papperet har Luleå inget märkvärdigt lag och när säsongen startade handlade det om överlevnad.

Att de blev fyra i grundserien var en sensation.

Att de håller på att slå ut SM-finalisterna Djurgården ur slutspelet är kanske inte lika överraskande.

Och i det här läget av säsongen bryr sig inte hemmafansen om HUR man vinner.

Bara ATT man vinner.

Resten spelar ingen roll, men det kan vara en intressant debatt att återkomma till nästa säsong.