Wennerholm: Det borde varit utvisning – men rätt lag vann

SPORTBLADET

SKELLEFTEÅ. Erik Forssells 2–1 i sudden death bröt två förbannelser för Skellefteå.

Dels vann de på övertid och dels spräckte de nollan i power play i den här matchserien.

Men visst vräkte Jimmie Ericsson omkull backen Fredrik Styrman framför målet och bäddade för Erik Forssells avgörande.

Det borde varit utvisning, men rätt lag vann.

Den här gången.

Luleå var vansinniga på domarna direkt efter avgörandet, och jag förstår dem. Men jag förstår också att Skellefteå var lika vansinniga på domarna i första semifinalen, då backen Niclas Burström hakades i egen zon och Pär Arlbrandt kunde göra 3–2 i början av tredje perioden. Ett mål som bäddade för första suddensegern för Luleå.

Dessutom hade domaren Wolmer Edqvist visat ut Skellefteås Fredrik Warg för en slashing tidigare i matchen, när han bara slog med klubban efter en retur.

Det gav Luleå två minuter i numerärt överläge. Så jag säger som Skellefteås tränare Anders Forsberg.

– De här sakerna har en förmåga att jämna ut sig i längden.

Och i det fallet anser jag att Skellefteå hade en upp på Luleå.

Det går att diskutera domarna i all evighet och jag vet att alla har synpunkter på dessa randiga rättskipare. Men de kommer aldrig att bli perfekta. De kommer aldrig att se alla regelbrott på isen. De är bara människor.

Smart – eller vad man kallar det

Precis som spelarna gör de misstag och precis som spelarna gör de naturligtvis allt för att minimera misstagen.

Ändå kan jag inte påstå att domarna avgjort en enda match av de jag sett hittills i slutspelet.

Samtidigt är ju Jimmie Ericsson smart då han drar undan skridskorna på Fredrik Styrman och sedan följer med honom i fallet och får det att se ut som en kampsituation framför mål. Om man nu kan kalla det smart.

Men det är en del av spelet i ett slutspel.

Det har hänt förr och det kommer att hända fler gånger innan det här SM-slutspelet är över. Det är också ett exempel på hur lite som avgör mellan de här både lagen. Det har krävts stämjärn för att skilja dem åt i de tre första matcherna.

Luleå går fram som en väloljad maskin utan svagheter, men i går hade de faktiskt en svag länk i backen Tapi Jaakola.

Jag vet inte varför han kom i otakt i slutet av matchen, men med bara fem sekunder kvar gjorde han en indianare i egen zon som gav Fredrik Warg ett läge att avgöra redan vid full tid.

Och minuten in i sudden serverade han Jonas Forsberg en perfekt passning framför Luleås mål, men Forsberg insåg aldrig hur fri han egentligen var och sköt direkt och utan att sikta. När Skellefteå sedan avgjorde i sudden death satt samma Jaakola i utvisningsbåset.

Det skriver jag inte för att peka ut någon enskild spelare. Jaakola har varit grym i de tidigare matcherna precis som alla Luleås backar. Men det är ett exempel på att det räcker med en dålig dag för att avgöra den här typen av matcher.

Oavgjort i tur och tillfälligheter

Den här gången var det Skellefteå som hade marginalerna med sig, framförallt då Christian Söderströms passning gick via lulebacken Janne Sandströms skridsko och vidare till en helt fri Erik Forssell. Hans 1–1 med 3.35 kvar av matchen kvitterade Joonas Vihkos 3–3 senast, som studsade via Petter Granbergs skridsko och ställde Andreas Hadelöv.

Så vad det gäller tur, tillfälligheter och domarmissar står det 1–1 i den här semifinalen.

Och det är ingen mening att ligga att gräma sig över det som varit. Pucken släpps redan klockan 16 i dag för en ny match. Jag gillar det.

21,5 timmar mellan matcherna

I NHL spelar man ofta ”back to back” som det kallas då två lag möter varandra två dagar i rad.

Det har en förmåga att höja temperaturen både på läktarna och på isen, då ingen hunnit glömma alla oförrätter från förra matchen.

Nu kommer de här två raka matcherna dessutom samma dygn som Sverige går över till sommartid.

När slutsignalen gick här i Skellefteå i går var det bara 21,5 timmar till nästa match.

Jag hoppas spelarna kommer ihåg att ställa om klockan.

Skellefteå har varit det spelförande laget i alla de här tre SM- semifinalerna och de har vunnit skotten varje gång.

Det hade varit alltför grymt om de förlorat en tredje match i sudden death.

Men de måste snabbt hitta en väg att knäcka Luleås suveräna defensiv i boxplay.

Fram till det avgörande målet i går hade de spelat över 30 minuter i power play utan att göra ett enda mål. Plus en minut och 18 sekunder i fem mot tre.