”Modos mardröm är äntligen över”

Sportbladets Mats Wennerholm om ett Ö-vik som lättade

SPORTBLADET

ÖRNSKÖLDSVIK. Åtta magiska sekunder räddade kvar Modo i elitserien.

Säsongens två snabbaste mål fick hela Ö-vik att explodera.

Men nu startar det svåra jobbet att bygga upp ett nytt lag till nästa säsong.

Södertälje får börja om i allsvenskan, men efter att ha hamnat i kvalserien tre år i rad kändes det bara logiskt.

Jag vet inte om Örnsköldsvik klarar en ny sådan här rysare nästa säsong.

Det är nye general managern Markus Näslunds jobb att se till att det inte händer igen.

Den här kvällen kunde jag nästan ta på stämningen fram till Modos 1-0.

Ett fullsatt Fjällräven Center fruktade det otänkbara.

Nu slutade det med vilt jubel när slutsignalen gick och jag har inte sett några modospelare så glada sedan de tog SM-guldet 2007.

Nu var det lättnad också, över att slippa gå till historien som en i det lag som spelade ur Modo ur elitserien.

Det känns väl rätt att Modo blir kvar.

De har publiken och det hade gått att sälja 12.000 biljetter till den här matchen, som var helt utsåld redan dagarna innan match.

Men det var 60 minuters mardrömsresa till slutsignalen.

Matchen startade med att SSK:s Robert Carlsson sänkte Modos back Per Hållberg med en tuff tackling, där axelkåpan knockade Modo-backen.

När han leddes ut på skakiga ben kändes det som sämsta möjliga start för Modo.

De hade ju redan Hannu Pikkarainen borta på grund av en förkylning. Eller om han nu bara var petad. Åsikterna gick isär.

Men första perioden gick knappast till historien som en av de mest välspelade.

Det var krampaktigt, försiktigt, uddlöst.

Modo skapade de två bästa målchanserna när Nicklas Danielsson styrde en puck i fritt läge framför mål efter 7.02 och då backen Hasse Jonsson fick ett friläge efter ångemanländskt klappklapp-spel. Faktiskt enda gången fler än två passningar i rad gick hem.

Jonsson gjorde det mesta rätt då han drog SSK:s målvakt Riku Helenius, men hans backhand gick utanför.

Södertälje hade en halvchans då Ryan Lasch tråcklade sig igenom ända fram till Tuomas Tarkki direkt efter en tekning efter 10.20.

Men när han skulle göra den avgörande dragningen tappade han pucken.

Nej, det dröjde till andra perioden innan lugnet kunde sänka sig i knökfulla Fjällräven Center.

När det äntligen hände något, hände allting på en gång.

Robert Rosén gjorde kanske Modos viktigaste mål någonsin, då han lyfte en backhand i mål efter 4.01.

Modo hade haft ett långt anfall och Ladislav Nagy hade krånglat sig fram till ett skottläge framför mål och hans retur studsade ut till Rosén.

Jublet hade knappt lagt sig då Modo slog till igen.

Direkt efter tekning gick backen från backen Jens Westin vidare till Niklas Sundström som hittade Per-Åke Skröder fri på vänsterkanten.

Och norrmannen stånkte in 2-0 samtidigt som klockan stannade på 4.09.

Åtta sekunder efter 1-0.

Där avgjordes naturligtvis matchen.

Södertälje var tvungna att satsa framåt och öppna sig bakåt, samtidigt som Modo kunde spela på resultatet och vänta på kontringar.

SSK:s bästa chans kom 1.10 in i tredje perioden, då Mattias Carlsson fick öppet läge.

Hans skott letade sig via Tuomas Tarkki och smet just utanför den finländske målvaktens högra stolpe.

Räddningen var mer tur än skicklighet, men där kändes det som SSK:s sista chans att få kontakt försvann.

2-0 stod sig till det var drygt tre minuter kvar och då var Peter Popovic tvungen att chansa och plocka ut målvakten Riku Helenius.

Södertälje tryckte på ordentligt i spel sex mot fem, men det var så mycket trafik framför mål att pucken knappt hittade fram.

Modospelarna åkte flera ärevarv runt isen, Foppa jublade där upp i sin loge och Ö-vik kan vakna lugnt i morgon.

Mardrömmen är äntligen över.