En av våra mer anonyma trupper

Wennerholm: ”Jag kände igen 68 utan att fuska”

1 av 2
SPORTBLADET

Så var det klart.

Alhaji Jeng hoppade in i OS-truppen som siste man.

Nu får 135 aktiva och nio reserver hämta ut OS-kollektionen, packa väskorna och ta flyget till London.

Hur många skulle du känna igen i passkontrollen?

Inte ens hälften?

Du är inte ensam i så fall.

Det här är en av de anonymare OS-trupper som åkt till ett olympiskt spel och med massor av debutanter.

Av de nio friidrottarna i truppen, som jag bäst känner till, har bara tre varit med i OS tidigare och en av dem är stavhopparen Alhaji Jeng som blev sist klar av alla i går kväll.

Deras nunor glömmer jag aldrig.

Men av de övriga kan jag villigt erkänna att jag inte kände igen många.

Mitt facit blev att jag kunde identifiera 68 av de 135 utan att fuska.

Och då var det rätt många från damfotbollslaget och en hel del simmare.

Samtidigt är det väl så det ska vara inför ett OS.

Det är när svenskarna åker hem igen som alla ska känna igen dem.
 

OS-truppen kan bara krympa nu.

Jag tror det bara är 134 aktiva kvar när Carolina Klüft gjort sitt slutliga längdtest i finländska Kourtane den 22 juli.

Hon är i alla fall inbokad där.

I så fall försvinner den här OS-truppens mest kända ansikte.
 

Jag minns mitt första OS i Los Angeles 1984.

Som OS-rookie blev jag skickad långt ut i öknen kring Las Casitas för att täcka den underskattade kanoten.

Det var väl ingen som räknade med att jag skulle åka hem med fler medaljer än någon annan i Aftonbladets OS-redaktion.

Det blev Agneta Anderssons gigantiska genombrott med två OS-guld och ett silver.

Efter det kände alla igen henne och efter ytterligare ett OS-guld, ett silver och två brons senare i karriären kan hon i dag kalla sig Sveriges mest framgångsrika kvinnliga olympier genom tiderna.

Så kan det gå.

Kanoten hade för övrigt en 34-årig förbundskapten i Stefan Lindeberg. Han skulle också bli kändis – numera är han ordförande i SOK.
 

Det blev några kvar här hemma också.

Många så förbannade att de fortfarande hoppar jämfota av ilska.

Häcklöparen Philip Nossmy missade SOK:s kvalgräns med två hundradelar – 13,47 mot de 13,45 som behövdes – och rasade mot SOK redan när han fick nej första gången.

I går var hans namn uppe på nytt och han fick nobben igen.

Det har varit en massiv kritik från aktiva och tränare.

SOK har det inte lätt, men jag säger som jag sagt förr.

Beslutet om de här tuffa uttagningsreglerna togs av samtliga specialförbund redan vid ett årsmöte 2009.

Och friidrottarna fick veta vilka OS-kvalgränser som var aktuella redan vid ett möte på Bosön i mitten av oktober förra året.

Nu verkar det komma som en överraskning.

Och nu när besluten ska verkställas är det SOK som binds vid skampålen.

Alhaji Jeng fick åka för att hans 5.72 räcker till en sjundeplats i världen just nu.

Philip Nossmys 13.47 räcker till en 50:e.

Det är en viss skillnad, även om jag som många andra inte kan låta bli att tycka lite synd som skåningen.

Men det SKA vara svårt att ta sig till OS och hade specialförbunden fått bestämma hade OS-truppen varit dubbelt så stor.

Skillnaden?

SOK tänker med hjärnan, förbunden med hjärtat.

Det är en väldig skillnad.
 

Jag tror det blir åtta svenska medaljer i OS.

Två guld, fyra silver och två brons.

Therese Alshammar och Sarah Sjöström fixar gulden.

Då vet ni det.

OBS: För facit till ansiktena – klicka här